Termen neuroledarskap myntades så sent som 2006 av forskaren David Rock. Det är ett forskningsfält på uppgång som fokuserar på att använda neurovetenskaplig kunskap och forskning inom områden som ledarskapsutveckling och coachning.

- Begreppet kommer ursprungligen från USA, där NeuroLeadership Institute driver dessa frågor. Inom neuroledarskap fokuserar man på fyra områden; beslutsprocesser, prestation och känsloreglering under press, samarbete och förändringsprocesser, säger Anneli Ekström Godman som är ICC-certifierad coach med inriktning på stress, prestation, välmående och förändring.

Söker pilotgrupp

Anneli Ekström Godman, som driver företaget Rindö Re AB tillsammans med sin man, är själv medlem i NeuroLeadership Institute och har ambitionen att sprida kunskapen om neuroledarskap i Sverige. Därför söker hon just nu en pilotgrupp av ledare som vill få en inblick i neuroledarskap. Deltagarna kommer att få kunskaper utifrån ett neurovetenskapligt perspektiv om hur människor tänker, utvecklas och presterar. Fokus ligger på sammanhang som berör beslutsfattande, problemlösning, prestation under press, känsloreglering, samarbete och förändring.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Hjärnskanning

Mötet med begreppet neuroledarskap har för Anneli Ekström Godman själv inneburit att hon nu har fått vetenskapliga förklaringar till varför det hon jobbar med fungerar. Utvecklingen har gått snabbt inom den neurovetenskapliga forskningen, säger hon, och det vore oklokt att inte ta fasta på ny forskning om hur hjärnan fungerar när man coachar chefer och ledare.

- Det nya i den moderna forskningen är att man numera kan se och mäta vad som händer i hjärnan medan det händer, i realtid, förklarar hon. Kunskapen har ökat enormt sedan millennieskiftet tack vare teknik som gör hjärnskanning möjlig.

Uppmärksamhet viktigast

Anneli Ekström Godmans tillämpar kunskaperna från neuroforskningen i praktiken genom att använda dem i sin coachning. Genom utbildning, tips, råd och enkla övningar baserade på vetenskapliga kunskaper om hjärnan kan hon skapa förutsättningar för människor att prestera. Ofta handlar det om små, vardagsnära saker som hur man lägger upp sin dag.

- Grunden i allt är att träna sin uppmärksamhet. Det har forskats mycket kring det här och man blir fascinerad över hur enkla saker kan göra en väldigt stor skillnad. Människan har ett fantastiskt uppmärksamhetskapital, men det blir lätt stört i dagens brus. En sak man kan göra är att planera sin dag utifrån hjärnans sätt att fungera, säger Anneli Ekström Godman, och fortsätter:

- Den "moderna" delen av hjärnan är väldigt energikrävande och har ett begränsat arbetsminne. Egentligen har vi bara kapacitet till 2-3 timmars kreativt arbete om dagen. Ett konkret tips är därför att äta en bra frukost och sedan börja med det som är krävande på morgonen, när vi behöver vara kreativa. Ibland behöver vi stänga av och starta om också, därför är det bra att även planera in rutinarbete under sin arbetsdag.

Stanna upp och observera tanken

Uppmärksamheten kan tränas genom att man stannar upp och uppmärksammar tanken. Vi kan göra den typen av övningar i vardagliga och odramatiska situationer.

- Vi behöver träna på det här när det inte är skarpt läge. På så vis lär vi oss en ny automatik, vi lär oss att stanna upp och observera vad vi tänker. Ett enkelt sätt att träna är att vara mer uppmärksam när man äter lunch, till exempel genom att uppmärksamma hur maten ser ut, smakar och luktar, säger Anneli Ekström Godman.

Uppmärksamhet är också en av nycklarna till att få kontroll över våra känslor och vårt agerande eftersom det ger oss bättre impulskontroll, förklarar hon. På så vis kan man bli bättre på att undvika onödiga konflikter.

- Känslor kan vi inte bortse från, enligt neurologisk forskning kommer känslorna först. Men det finns enkla tekniker som går ut på att erkänna och namnge våra känslor, sedan behöver man inte nödvändigtvis fördjupa sig i dem eller agera utifrån dem.

Mer beröm, mindre kritik

Ett vanligt problem som Anneli Ekström Godman ofta ser i dagens arbetsliv är den upplevda tidspressen. Vi tror helt enkelt att tiden inte räcker till, och då aktiveras hotsystemet i vår "urhjärna" vilket leder till stress. Det är därför viktigt att skapa balans mellan hjärnans hot- och belöningssystem. Detta är extra nödvändigt för chefer att tänka på i relationen till de anställda.

- Moroten är bättre än piskan. Vi borde ge varandra mer beröm och mindre kritik. Alla individer har lättare att ta till sig det negativa. Om du får både beröm och kritik under en arbetsdag så är det kritiken du kommer ihåg, och då drar rädslan igång, säger Anneli Ekström Godman, och fortsätter:

- Men om du ger beröm så måste den vara äkta. Hjärnan ser igenom falskt beröm och då har den ingen positiv effekt på belöningssystemet, förklarar hon.

Den mänskliga hjärnan är fantastiskt kreativ men lite rädd och lat, eller egentligen effektiv, säger Anneli Ekström Godman. Men genom att träna vår uppmärksamhet, namnge våra känslor samt inse att vi har ett begränsat arbetsminne kan vi komma en lång bit på vägen mot att utnyttja hjärnans kapacitet maximalt.