Equal Business i Södermanlands län är ett av flera projekt för jämställdhet inom innovation och företagande runt om i Sverige. Det finansieras av Tillväxtverket men drivs av företaget Sisters of Sweden AB, som jobbar med rådgivning och coachning för kvinnliga företagare.

- Det övergripande målet med projektet är att förbättra kvinnors förutsättningar att utveckla och förverkliga idéer och driva företag, säger Equal Business projektledare Annika Löfgren.

- Vi har bland annat tillsatt ett forskningsråd bestående av personer som har forskat på vad för typ av hinder kvinnor stöter på och vad vi kan vinna på att undanröja dessa hinder, förklarar hon.

Gör forskningen tillgänglig

Forskningsrådets roll är att vara rådgivande till projektet och till resurscentrat Sweet Business i Eskilstuna, som också drivs av Sisters of Sweden. Framför allt är det tänkt att forskningsrådet ska hjälpa till att göra aktuell forskning tillgänglig och omvandla kunskapen till nya arbetssätt och attityder.

Syftet med Equal Business är att öka jämlikheten i innovationssystemet. Med innovationssystem menas ett stödjande nätverk av olika aktörer som är beroende av varandra, exempelvis scienceparks, finansiärer, företag, universitet och offentliga aktörer som stat och kommun. Innovationssystemet ska hjälpa människor med idéer samt lotsa och stötta dem för att deras idéer och företag ska växa. Detta system är idag väldigt mansdominerat, förklarar Equal Business projektledare.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Manlig dominans

Ojämlikheten märks emellertid inte bara i de attityder som finns bland innovationssystemets aktörer. Det finns också konkreta siffror som visar hur mansdominerade dessa miljöer är.

Doktor och lektor Marita Blomkvist vid Högskolan i Halmstad har tittat på inkubatorer och entreprenörskapsutbildningar vid högskolor och universitet ur ett genusperspektiv. En stor utmaning är att attrahera fler kvinnor till innovationsmiljöerna och utbildningarna.

Undersökningen visar att endast 15 % av dem som startar eller utvecklar sin affärsidé med hjälp av inkubatorsverksamhet är kvinnor samt att endast 22% av de som går entreprenörsutbildningarna är kvinnor. Man har kunnat konstatera att ledningen för dessa verksamheter till övervägande del består av män, liksom att de coacher och rådgivare som möter kvinnor till största delen är män.

- Att endast 15% är kvinnor av dem som startar och utvecklar företag i innovationsmiljöerna innebär att dessa miljöer är dubbelt så dåliga jämfört med samhället i stort, menar Annika Löfgren. De flesta projekt i miljöerna drivs av män med svensk bakgrund. Man behöver öka förståelsen och kunskapen om de branscher där kvinnor startar och driver företag samt anställa fler kvinnor i innovationsmiljöerna. En konsekvens av innovationsmiljöernas manliga struktur är att kvinnliga företagare hellre söker stöd och rådgivning på annat håll, förklarar Annika Löfgren.

Studier som har gjorts av doktoranden i Industriell ekonomi, Anna Kremel, visar att kvinnor i första hand söker sitt "bollplank" hos revisionsbyråer, andra företagare, bank, familj och vänner istället för att söka ett neutralt och kompetent stöd som ser till företagets och kvinnans bästa utan att blanda in personliga intressen, familjesituation och dylikt. I andra hand söker man sig till myndigheter, medan en aktör som ALMI kommer först på 12:e plats på rankinglistan som Kremel har sammanställt.

Ojämlik finansiering

Ett annat konkret hinder för kvinnors företagande och innovation utgörs av den ojämlika finansieringen.

- Finansiering beviljas i större utsträckning till män än till kvinnor, och man ställer högre krav på kvinnors krediter. Jag tror inte att de som hanterar finansieringen är medvetna om detta, det behövs utbildning, säger Annika Löfgren.

När det gäller finansieringen av innovationssystemet så är det skattebetalarnas pengar det handlar om. Här ser hon en möjlighet för politiker och andra aktörer att vidta konkreta åtgärder för att öka jämställdheten.

- Många av dem som finansierar aktörer i innovationssystemet och specifika innovationsprojekt borde kunna ställa högre krav på genus och mångfald, säger Annika Löfgren, och tillägger att samhället har mycket att vinna på ett jämställt innovationssystem som ger kvinnor samma förutsättningar som män:

- Vid ett av våra seminarier nämnde Sofia Ivarsson, forskare vid Försvarshögskolan en siffra på 21 procent i utebliven tillväxt på grund av bristande jämställdhet, säger Annika Löfgren.

Startar utbildning

Projektet har hittills resulterat i ett antal forskningscirklar och workshops där forskare, företagare, myndighetsrepresentanter och andra aktörer deltagit i diskussionerna. Intresset har varit ganska stort, förklarar projektledaren, men det har samtidigt varit svårt att få folk att gå från ord till handling. Equal Business kommer därför att hålla flera individuella möten med olika aktörer i hopp om att hjälpa fler att göra slag i saken. Det är helt klart att det finns ett stort behov av utbildning inom genus- och mångfaldsfrågor kopplat till att stärka innovationskraften i Sverige, säger Equal Business projektledare.

Nu under hösten kommer Equal Business att sammanställa resultaten av forskningen och bygga en e-learningutbildning tillsammans med ett forskningsbaserat företag.

- Om man till exempel jobbar på bank, revisionsbyrå eller arbetar som rådgivare i en innovationsmiljö så kan man få utbildning i vad man ska tänka på när det gäller genus och innovation och när man möter kvinnliga företagare och innovatörer. Vi tar fram utbildningen utifrån forskning och synpunkter från aktörer i innovationssystemet. Tanken är att den ska spridas i hela landet även efter att projektet är avslutat, säger Annika Löfgren.