Per Grenert är sociolog och arbetar som seniorkonsult inom marknadsundersökningsbranschen. Men han är också en uppskattad föredragshållare inom ett ämnesområde som torde intressera de flesta människor: Lycka och lyckoforskning.

Men vad är det egentligen?

- Det finns ingen enhetlig definition på begreppet lycka. Det är ett av de största problemen inom lyckoforskningen; om man har fyra olika studier så kan de komma fram till fyra olika och ibland motstridiga resultat eftersom var och en av dem utgår ifrån en egen definition av lycka, säger han till Motivation.se.

Inte ens forskningen kan ge oss ett klart besked, med andra ord. Vanliga definitioner på lycka är emellertid att man känner sig älskad och tycker att livet är meningsfullt samt att man känner sig lika bra som andra människor.

Jobbet en del av självbilden

Men vad innebär det i praktiken - vilka prioriteringar ska man göra i livet?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Om jag ska säga två grundkomponenter i lycka så är det dels relationer, att man verkligen känner sig omtyckt, och dels jobbet, som är jätteviktigt om man befinner sig i arbetsför ålder, säger Per Grenert.

Jobbet, ja. Vår ständiga källa till stolthet och bekräftelse, stress och förnedring. Varför är det så viktigt egentligen?

- Till att börja med är det inte socialt accepterat i vårt samhälle att vara arbetslös, man blir ifrågasatt och det sociala trycket blir stort. Men jobbet är också en väldigt viktig del av självbilden. När man går på fest och folk vill veta vem man är frågar de alltid vad man jobbar med, säger lyckoforskaren, och fortsätter:

- Sedan handlar det ju också om vad jobbet i sig bidrar med, till exempel socialt med arbetskamrater och känslan av att man gör någonting meningsfullt. Jobbet ger oss struktur i våra liv, det gör vardag till vardag och helg till helg.

Självbilden, livsstrukturen, meningen med livet. Mycket tycks verkligen hänga på jobbet. Kanske alltför mycket.

- Vissa lyckoforskare hävdar att den som blir av med jobbet kan reagera lika starkt som man gör när man går igenom en skilsmässa eller att någon närstående har gått bort. Så det är naturligtvis en enormt viktig del av livet, säger Per Grenert.

Lycklig som en...präst?

Typiskt nog kan lyckoforskningen inte tala om för oss vilket yrke vi ska välja för att bli lyckliga. En brittisk undersökning visade nyligen att präster och vd:ar är de lyckligaste av alla yrkesgrupper.

Men den viftar Per Grenert bort.

- Att utgå ifrån en enda studie är som sagt väldigt vanskligt inom lyckoforskningen. Jag skulle inte våga säga att en yrkeskategori är lyckligare än en annan. Om man upplever jobbet som meningsfullt så bidrar det till att man mår bättre, men samtidigt finns det en paradox här; de som framför allt upplever sina jobb som meningsfulla återfinns i sektorer som vård och skola, men där finns å andra sidan en väldigt hög grad av negativ stress vilket har en negativ effekt på lyckan, förklarar han.

En sak är i alla fall säker: Det var knappast bättre förr. En samhällsordning där männen ärver sina fäders yrken och kvinnorna tvingas vara hemma, ekonomiskt beroende av männen, är inte att föredra.

- Generellt är det positivt att vi kan välja själva i större utsträckning, ju fler möjligheter vi har desto större är chansen att man får jobba med någonting man tycker om, säger Per Grenert.

Trots det kan vi faktiskt ha ärvt våra förfäders lycka eller olycka, åtminstone till viss del. Vår grad av lycka påverkas av många faktorer, men det genetiska arvet spelar en stor roll. Något som också innebär att vår lyckonivå är relativt konstant genom hela livet, åtminstone så länge vi inte själva tar aktiva och djärva beslut för att påverka vår grad av lycka.

- En av de mest citerade studierna inom lyckoforskningen hävdar att vår lyckonivå till 50 procent bestäms av våra gener. Så ganska konstant är den nog ändå, även om det finns många faktorer som går att påverka. Men ofta har vi ett normaltillstånd i livet som vi återvänder till, även om vi flexar lite grann.

Stanna upp och njut

50 procent är dock bara 50 procent, vilket innebär att våra egna vägval fortfarande är helt avgörande för hur lyckliga vi blir. Vägval som naturligtvis handlar om jobb - men det är inte allt. Det är snarare riskabelt att låta sin lycka bero alltför mycket på jobbet, menar lyckoforskaren.

- När det gäller lycka så finns det en sak som står över allt annat; våra nära relationer. Satsar man för mycket på jobbet så kan relationerna med familjen och vännerna bli lidande. Och vad händer då om du plötsligt förlorar jobbet? Rent generellt så borde vi uppskatta, värdesätta och prioritera de personer som står oss närmast mycket mer än vi gör. Vi förstår helt enkelt inte hur viktiga de är för oss, säger Per Grenert.

Det kan också vara värt att påminna om att lyckan finns här och nu, runt omkring oss hela tiden. Det gäller bara att upptäcka den.

- En egenskap som har stor inverkan på lyckan är vår förmåga att uppskatta små saker, som att sitta uppe med en kopp te och en bok på kvällen och bara koppla av. Då menar jag inte att man bara ska vara nöjd med allting, man måste utvecklas också. Men att ibland stanna upp och njuta av det lilla är väldigt värdefullt.