- Det var liksom aldrig någon plan att jag skulle syssla med det här. Det bara blev så. Och egentligen kan man säga att jag jobbar även när jag inte gör det, för jag pratar, läser och tänker kring kreativitet i stort sett hela tiden. Det känns i alla fall inte som att jag jobbar när jag föreläser. Det här är liksom mitt liv.

Teo Härén och hans bror drog igång när internet fortfarande bara låg i startgroparna till att bli något användbart. De förde upp människors vilja att lösa problem till något större än bara ett samtal mellan några individer. De startade ett online community där intresserade kunde kläcka idéer och hjälpa andra att lösa problem på oväntade sätt.

- Det här var ju helt nytt då. Att kunna prata med folk i realtid, helt gratis och gränsöverskridande. Det var där det tog riktig skruv och vi förstod att det fanns en stor efterfrågan på kunskap kring de här frågorna. Sen började vi föreläsa.

Kunnig inspiratör

Teo understryker att han jobbar med att inspirera. Och han menar att det är en egen kompetens i sig – att vara inspiratör.

- Det krävs två saker – kunnighet och inspiration. Och ska man lyckas agera som inspiratör och väcka nya tankebanor så måste man inse att det är en profession i sig själv. Det här visste ju redan de gamla grekerna. Hur viktigt det är med retorik för att få ut sitt budskap.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Det handlar ju snarare verkligen om att motivera och entusiasmera medarbetarna. Jag lovar, man får dubbelt så mycket tillbaka med en medarbetarstyrka som har en inspirerande chef. Man brukar prata om ”return of investment” i företagsvärlden. Return of investment på motiverad personal är enorm!

Kreativitetens två sidor

En sak som alltså betalar sig är mer kreativa medarbetare.

Och Teo ser två sidor av kreativitet – en som är väldigt vetenskaplig och bevisbar och en som är mer svårgreppbar. Han menar att båda delarna behövs inom fältet.  Det finns otaliga avhandlingar, tester och undersökningar som ger en intellektuell ingång till ämnet. Metoderna erbjuder också en rad verktyg för att komma närmare målet – att skapa ett mer kreativt klimat att vistas i ute på företagen. Sen finns det som Teo, lite motvilligt, beskriver som ”flum”.

- Fast det är inte flum. Det är precis som det ska vara – svårt att definiera och sätta fingret på. Konst, litteratur och teater. Där kreativitet är mindre mätbar. Att bara ha en vetenskaplig syn på kreativitet är inte alls bra. Men bara flum är minst lika dåligt. Det måste finnas en balans.

Olika över världen

Men vad som är kreativitet är också en kulturell definition. Teo berättar om resor han gjort världen över och hur synen på kreativitet varierar mellan länder. I Kina är förmågan att kopiera, med en liten förbättring eller twist, bevis på stort nytänkande. Det vi i västvärlden ser som plagiat, är istället en tillgång där.

- Jag var i ett afrikanskt land och föreläste och använde uttrycket ”Nöden är uppfinningarnas moder”. Flera av åhörarna blev riktigt upprörda och sa ”Åk till Darfur då om du vill ha nöd till dina uppfinningar!”. De menade att det var precis tvärtom – säkerhet är uppfinningarnas moder. Först när man är trygg kan man låta tankar vandra fritt och våga vara kreativ. Nöden var tvärtom, hämmande. Så olika kan det vara. Och det här präglar oss givetvis även när det gäller miljöer där vi hittar till vår kreativitet.

Var hittar vi då det hett eftertraktade tillståndet där idéerna snurrar fritt? Den frågan går inte att besvara eftersom det naturligtvis är individuellt. Det finns antagligen lika många sätt att nå dit som det finns hjärnor på jordklotet. Vissa fungerar bra i brainstormingsammanhang medan andra behöver en vecka ensam ute i en segelbåt. Teo menar att den största utmaningen handlar om att hitta sin egen metod.

Förändring över tid

- Det är lätt att definiera sig själv som en viss sorts person med ett visst sorts beteende. ”Jag gillar att skriva mot en deadline” till exempel. Det kanske stämmer under en period, men sedan förändras det över tid. Plötsligt kanske man inte alls presterar bra under sådan deadlinepress, det kanske snarare blir ett blockerande stressmoment. Vi måste hela tiden förstå hur vår egen kreativitet fungerar. Annars riskerar vi att leva långt under vår kreativa potential. Och bli väldigt, väldigt frustrerade i det! ”Vart har alla mina fantastiska tankar tagit vägen? Är det slut på dem nu?”

Genom att lära känna människor, se olikheterna och lyckas sätta fingret på dem, kan man skapa team som jobbar kreativt ihop. Och även om alla fungerar olika, finns det ändå generella knep som brukar fungera för de flesta.

- Nya intryck är ju något som i stort sett alltid fungerar. Resor såklart och möten med andra kulturer. Men det behöver inte heller vara så drastiskt. Arbeta i andra miljöer än den vanliga, kolla på videoklipp, läsa, ta lärdom av andra branscher. Titta brett helt enkelt.

Att titta brett är vi dåliga på i västvärlden, menar Teo. Och det är ett stort kreativitetsproblem.

- Att titta på samma händelser ur andra perspektiv är väldigt nyttigt. Läsa dagstidningar som China Daily te exempel. Alla borde göra det! Och det är ju dessutom så lätt idag, det är bara att surfa ut och upptäcka. Ändå är det så få i väst som tar sig den tiden. Det finns hur många intryck som helst där ute att inspireras av.

Kreativitet överallt

Över tid ser dock Teo att det skett mycket på området. Under de 13 år han varit verksam som föreläsare, har kreativitet rört sig från att främst vara en fråga för de typiskt skapande branscherna - media, teve, mode och design – till att vara ett diskussionsområde nästan överallt.

- Det finns ju inte ett företag som inte marknadsför sig som nytänkande idag. Spelar ingen roll om det gäller sjukhus, skolor eller byggföretag.

Men det är viktigt att skilja mellan begreppen kreativitet och innovation, menar Teo. Det ena är ofarligt och gratis, det andra kan kosta en förmögenhet – om man inte gör det rätt och genomtänkt.

- Att vara en kreativ organisation, till exempel, det skapar bara massa fördelar – nöjdare människor, effektivare processer och bättre förutsättningar, även om många tycker att det kan vara skrämmande att släppa kreativiteten fri. Men det som är skrämmande är ju det man väljer att göra – det vill säga innovationen. När man satsar pengar, resurser och energi på att genomföra det som tänkts ut. Det är då det kan bli farligt – om man satsar fel. Innovation heter ju det för att det aldrig gjorts tidigare. Då bryter man helt ny mark där ingen gått.

Nej, kreativitet kostar inte. Det handlar snarare om att få upp fler idéer i ljuset och få ett större och mer fantastiskt underlag att utgå ifrån när man går vidare med sin innovation. För 30 idéer ger större möjligheter än två, det kan vi nog alla enas om.

Investera din tid

Kan man träna upp sig? Ja, man kan i alla fall skapa förutsättningar. Investera sin egen tid i att gå på föreläsningar och få nya infallsvinklar är ett bra sätt. Att ge sig själv den tiden man behöver för att hitta fram.

Självkännedom är en guldgruva när det kommer till kreativitet – vet du när du fungerar som bäst, kan du också hitta dit – till tillståndet eller till platsen som triggar dina tankar. Och ta hjälp.

- Fråga vänner, kolleger, partners. Använd någon lite som en personlig tränare på gymmet – som någon som kan påminna dig om att regelbundet försöka vara mer kreativ. Eller lägg in en påminnelse i kalender! Och titta på hur ditt liv ser ut i stort, inte alls bara på jobbet. Använd din kreativitet till att lösa vardagliga problem som står i vägen för ett liv som kunde vara så mycket bättre. Det är ju det vi alla strävar efter – att leva ett bra liv. Det är där potentialen ligger. Stress försvårar . Därför måste alla stressmoment avlägsnas så gott det går. Huvudsaken är att man gör något alls! Vad man gör för att träna upp sig är så olika att det är svårt att ge generella råd.

Om man ska försöka identifiera några av de spår som Teo Härén ofta kommer tillbaka till så är kanske ”utbyte” ett nyckelord. Att ta nya intryck, föra samtal och få nya infallsvinklar, hitta sina inre kreativa behov och genom självkännedom lära sig sin egen kreativitetskarta. Få syn på sin egen personliga geografi.

- En sak som jag ser framåt, och som är lite farligt, är att samhället alltmer går åt att alla ska kunna samma sak. Det tror jag är riktigt dåligt för kreativiteten. Om vi är tio miljoner människor i det här landet som är jättebra på algebra… vilket klimat för nya tankar har vi då skapat? Jag tror snarare på att matematikern ska möta operasångaren. Då kan det hända grejer. Det är i mötet mellan olika kunskaper som det kan uppstå saker. Det blir ett tredje sätt att göra saker på, så att säga. Ett plus ett blir tre. Eller fem. Eller sju. Eller tolv…. Då kan allt bli vad som helst.