I frihetens tjänst
Nelson Mandelas ledarskap ledde till frihet, demokrati och försoning.
Ledarskap | ARTIKEL | DEC 2013
Nelson Mandela är beviset för att en enskild människa genom beslutsamhet och uthållighet kan göra världen lite bättre att leva i. Han var förstås inte ensam i kampen mot apartheid - men med ett ledarskap präglat av ansvarskänsla och försoning lyckades Mandela säkra en i stort sett fredlig övergång till demokrati. Hans politiska livsgärning saknar motstycke i modern tid.
När Nelson Mandela avled den 5 december 2013 hade han hunnit fylla 95 år. Han går till historien som en av de största frihetskämparna världen har skådat. Hans storhet består inte bara i att han ledde ett uppror mot en odemokratisk och rasistisk regim - utan också, och framför allt, i sättet han gjorde det på.
I apartheidregimens Sydafrika var rasismen institutionaliserad på ett häpnadsväckande vidrigt sätt. Den svarta delen av befolkningen - mellan 80 och 90 procent av landets invånare - saknade rösträtt och var helt underordnad den vita minoritetens styre. Hela samhället var uppdelat så att många yrken och maktpositioner var reserverade för den vita befolkningen, medan jobb som ansågs ovärdiga kunde reserveras för de svarta.
Uppdelningen gällde inte bara yrken och befattningar - allt i samhället präglades av apartheid. Parkeringsplatser, offentliga toaletter, parkbänkar - allt var reserverat för den ena befolkningsgruppen eller den andra.
Dömdes till fängelse
Nelson Mandela började engagera sig politiskt under sin studietid, och gick med i ANC 1942. Han var redan då en karismatisk person med tydliga ledaregenskaper, och fick med åren en allt viktigare roll i rörelsen.
Mandela var en mycket varm anhängare av icke-våldsmetoder, men år 1960 inträffade saker som fick honom att börja kompromissa med den inställningen. Regimen gjorde sig skyldig till en massaker mot svarta aktivister i Sharpeville, samtidigt som ANC och andra motståndsrörelser förbjöds. Mandela ansåg nu att väpnat motstånd var berättigat. Han blev själv ledare för ANC:s väpnade gren, som främst skulle genomföra sabotage mot staten och militären.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
1962 greps Nelson Mandela och dömdes till livstids fängelse. Han hamnade på fängelseön Robben Island, där han tillbringade 18 av sina totalt 27 år i fångenskap. Under fängelsetiden lyckades han behålla kontakten med ANC.
1985 blev han erbjuden frigivning i utbyte mot att ge upp den väpnade kampen - men avstod från erbjudandet.
Från fånge till president
Att Nelson Mandela till slut frigavs, den 11 februari 1990, berodde på en rad olika omständigheter. Den internationella handelsbojkotten mot apartheidregimen skapade enorma ekonomiska problem för landet, vilket i sin tur ledde till ett allt större missnöje bland befolkningen. Även bland vita sydafrikaner började fler ifrågasätta det politiska systemet.
En internationell kampanj för Mandelas frigivning fick till slut regimen att ge vika, och samtidigt som ledaren frigavs hävdes också förbudet mot ANC.
Den 27 april 1994 blev Nelson Mandela Sydafrikas första svarta president. Valet hade föregåtts av flera års förhandlingar med Nationalistpartiet, alltså det parti som hade upprätthållit apartheidregimen. Den förre apartheidpresidenten Frederik Willem De Klerk, som hade fått dela Nobels fredspris med Mandela 1993, blev vice-president i den nya samlingsregeringen.
Fred och försoning
Det mest iögonfallande - och beundransvärda - i Nelson Mandelas ledarskap var hans strävan efter fred och försoning. Efter 27 år i fängelse hade hämndbegär varit en begriplig drivkraft, men Mandelas ledarskap handlade istället om att försonas och göra Sydafrika till en "regnbågsnation", ett land där alla har lika värde. Han lyckades med konststycket att, med relativt liten våldsanvändning, ersätta en odemokratisk och rasistisk regim med ett fritt, mångkulturellt och demokratiskt samhälle.
Som nybliven president var han också tvungen att övertyga sina partivänner om att en liberal marknadsekonomi var bästa vägen att gå - inom ANC var det många som förespråkade socialism och planekonomi. Mandela själv hade också funderat i dessa riktningar, men bestämde sig för att liberal marknadsekonomi var ett säkrare kort. Han ville först och främst agera ansvarsfullt.
Nelson Mandela var Sydafrikas president under fem år som präglades av övergången till demokrati och etnisk samexistens. 1999 lämnade han posten och ersattes av Thabo Mbeki. Idag styrs landet av Jacob Zuma, som också tillhör ANC. Den optimism som präglade landet under Mandelas styre har delvis försvunnit på grund av ekonomisk oro, korruption och ett visst mått av regeringströtthet hos ANC.
Ett bättre land
Många problem förblev olösta under Mandelas presidentperiod och är fortfarande inte lösta. Arbetslösheten är hög och klassklyftorna stora. Skillnaderna mellan svarta och vita har på många sätt blivit kvar.
Men Sydafrika är ändå ett oändligt mycket bättre land idag än innan Mandela tog makten. Inte bara det - världen har blivit en lite klokare värld tack vare denne mans sällsynta exempel. Nelson Mandela gav friheten ett ansikte.
Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.
Kontakt: einar@motivation.se
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Ledarskap