En god vän berättade att när hans flickvän flyttade in i hans lägenhet lovade hon att inte göra några stora förändringar. Fem år senare var ingenting sig likt. 

– Jag märkte det inte förrän en besökare sade: ’Wow. Ni har verkligen gjort om och fixat fint här!’, berättade han. 

Flickvännen erkände senare att hon hade tyckt att lägenheten såg förfärlig när hon kom dit och inledde snart ett förändringsarbete, men inte för snabbt utan likt den japanska verksamhetsmodellen Kaizen: förbättringar i små steg.

Om hon hade börjat med radikala åtgärder hade sambon säkerligen slagit bakut. I neurovetenskaplig analys hade hon då aktiverat hans amygdala, en del av hjärnan som reglerar reflexmässiga känslor som rädsla och flykt. Alla som jobbat med organisationsförändringar vet att om du går för fort fram riskerar du massivt motstånd. Förändringarna må ske i all välmening och de facto leda till förbättringar men väcker ändå reaktioner som: ”Så jobbar vi inte här”, ”Det är bra som det är”, ”Larvigt och onödigt”.

Hjärnans amygdala är känslig för förändringar

I hjärnan pågår ett växelspel mellan de mandelformade amygdala, som finns i vardera hjärnhalva, och frontalloben som sitter bakom pannan. Frontalloben är den exekutiva, reflekterande delen av hjärnan, den del av hjärnan som räknas som den nyaste delen. Här analyseras skeende och intryck utifrån erfarenheter och logik. Det kan ta uppemot 25 år innan frontalloben är fullt utvecklad, vilken kan märkas hos till exempel tonåringar som tenderar att vara impulsiva och ta risker som en vuxen ser är farliga. Amygdala skyddar oss mot faror, de är som ett alarm, men gör i princip liten skillnad mellan en tiger som attackerar, en ommöblering i en lägenhet eller inarbetade rutiner på jobbet som ska ändras. Allt uppfattas som hot, och vi går in i försvarsställning eller flyr om vi inte har tillräckligt med kunskap och självinsikt.

Generellt är människor inte är roade av stora förändringar och en för snabb nyorganisation ger inte frontalloben chansen att processa förändringen i tillräcklig utsträckning. Om förändringen däremot är liten, kan den ses som en förbättring och triggar istället hjärnans belöningssystem. Belöningssystemet är samma mekanism som gör dig glad om du vinner på lotteri, får in en affär eller får beröm. Det utlöser bland annat dopamin i hjärnan, en signalsubstans som gör att du känner dig lycklig. Om du bygger upp ett förändringsarbete med små överkomliga mål har du möjlighet att frammana positiva känslor. 

Använd Kaizen för hjärnsmart förändring

Kaizen är japanska för ”förbättring”. Begreppet myntades av Taiichi Ohno som många kallar fader av biltillverkaren Toyotas framgångsrika produktionssystem och som inspirerat många företag i väst och även psykologer som Robert Maurer, författare till One Small Step Can Change Your Life: The Kaizen Way. Maurers råd för framgångsrik förändring kan sammanfattas i ”smyg sakta och försiktigt förbi din amygdala.” 

En viktig del av Kaizen i företag är just att skapa nära och uppnåeliga mål och inte minst - se till att både medarbetare och ledning är engagerade. I Sverige används Kaizen ofta i kvalitetsarbete som ett sätt att kontinuerligt skapa förbättringar. I fallet med min vän var det inget tvivel om att de små stegen gav omfattande förbättringar i lägenheten, som när flickvännen flyttade in hade drag av en ungkarlslya. Och så tankeväckande att min vän inte insåg den radikala förändringen förrän en gäst påpekade saken. 

Kort sagt: människan klarar stora förändringar bra, när de sker stegvis och så smygande att vi inte märker dem.