Enligt Arbetarskyddsstyrelsen kostar en dålig arbetsmiljö samhället 164 miljarder per år och står för 4 procent av BNP i Sverige. Detta kan jämföras med att vi lägger 1 procent av BNP på försvaret idag och 5,4 procent på utbildningsväsendet. Vi kan konstatera att kostnaderna ökar lavinartat, och det är inte unikt för vårt land. Aldrig någonsin tidigare har det pratats så mycket om psykisk ohälsa på våra arbetsplatser. Stress, trivsel och prestation hänger ihop och påverkar varandra. Trivs jag inte på jobbet, oavsett orsak, så påverkar det min prestation och mitt engagemang. Trenden är tydlig, stressen i arbetslivet ökar, och det är många faktorer som spelar in såsom;

• Förändringar på arbetsplatsen
• Otydlighet i mål, roller och arbetsuppgifter
• Aktivt medarbetarskap ställer högre krav på involvering i arbetet
• Ökad press kopplat till tillväxt- och resurskrav
• Konflikter eller brister i kommunikationen
• Informationsöverflöd
• Teknikstress
• Höga upplevda krav i relation till upplevd kontroll
• Påfrestningar i privatlivet
• Ökad medvetenhet om stress och ökat fokus på välmående på jobbet

Rätt insatser inom arbetsmiljön syns på sista raden

En förutsättning för att vi ska lyckas med vårt arbete är att vi trivs på jobbet, både med kollegorna och med företaget samt med våra arbetsuppgifter. Trivsel på arbetsplatsen uppstår när de optimala förutsättningarna för individer och grupper är på plats, vilket handlar om meningsfullhet, gott samarbete och en bra fördelning mellan uppgifter och tydliga krav/förväntansbilder.

Välmående på arbetsplatsen visar sig genom energi, handlingskraft och balans i livet. Enligt en undersökning från McKinsey är det tydligt att verksamheter som investerar i hälsa och välmående är mer framgångsrika än andra. 8 av 10 företag som investerar i hälsa och välmående fick resultat av sina insatser inom 6-12 månader. I snitt ökade de sin omsättning med 18 procent som en följd av insatserna. Det är också viktigt att arbeta med förebyggande åtgärder.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

6 vägar till ökad trivsel på jobbet

Det finns ett antal saker som tydligt påverkar vår trivsel på jobbet, och därmed också vår prestation.

Inflytande – vikten av att kunna påverka vårt arbete i stort såväl som smått. Det ska finnas tydliga mål som är nedbrutna för mig och min vardag. Dessa mål kanske jag inte kan påverka, men däremot vägen till målet.

Mening i arbetet - att vara en del av ett sammanhang, att förstå sitt uppdrag och att se det som meningsfullt är förutsättningar för att vi ska må bra på jobbet. Att dessutom känna att man såväl kompetensmässigt som tidsmässigt klarar av sitt uppdrag är även det viktiga förutsättningar. Det jag bidrar med är meningsfullt både för mig och organisationen jag verkar i.

Förutsägbarhet – att jag har hygglig koll på hur jobbet ser ut framöver, vilka mina behov är och att jag uttrycker dessa till mitt team och min chef. Att ha en planering för min dag och vecka skapar större möjligheter för att kunna hantera saker ad hoc och prioritera om.

Stödjande – stöd från chef och kollegor är centralt. Jag kan lätt be om hjälp och stöd i jobbet. En av chefens viktigaste uppgifter är att skapa förutsättningar för teamet och dig som medarbetare att lyckas i arbetet.

Belöning – det handlar inte nödvändigtvis om pengar, det kan också handla om feedback till individ och team – att få uppmärksamhet för genomförda insatser.

Tydliga krav – vi människor tycker om tydliga krav och förväntningar. Då vet vi när vi kan vara nöjda med vår insats. När jag nått mål och delmål behöver jag ge mig själv feedback och uppmärksamhet och känna mig tillfreds med det jag har åstadkommit. Många av oss tar oss inte tid att stanna upp och fira, utan rusar raskt till nästa uppgift.

Genom att diskutera trivsel och välbefinnande, och tända lampan och fördjupa oss i hur vi har det inom dessa sex områden, kan vi tidigt upptäcka stress och skapa möjlighet att förebygga ohälsa.

Som anställd kan jag inte trivas om jag känner negativ stress. Företag som fokuserar på ökad trivsel och välbefinnande ser tydligt att sjukfrånvaron sjunker. Välbefinnande är en förebyggande faktor i stress. Ja, i själva verket kan vi gå så långt som att säga att välbefinnande och stress utesluter varandra - där det finns välbefinnande finns det ingen stress. En stressad anställd kan inte trivas på jobbet, åtminstone inte på lång sikt. Därför kommer företag som vidtar åtgärder för att öka medarbetarnas trivsel tydligt se att sjukskrivningarna sjunker.

Det är viktigt att uppmärksamma skillnaden mellan att stressas och att drivas. Stress är skadligt och bryter ner välbefinnandet i det långa loppet. Att vara pressad är å andra sidan en vanlig del av ett arbetsliv, och så länge vi regelbundet återhämtar oss så är det ingen fara. Det är när vi pressar oss för hårt och inte får regelbunden återhämtning som vi utvecklar stress.

Undvik negativ stress - skapa en trivselvision

En förutsättning för att minimera osund stress och öka trivseln är att var och en bidrar utifrån den roll man har i organisationen. Allt fler organisationer arbetar med en tydlig strategi för trivsel och välmående på jobbet. En vision för trivsel skulle kunna låta såhär: ”Vi önskar en verksamhet där alla har fokus på trivsel, och där alla vet hur de ska arbeta med att säkra trivsel och välmående på arbetsplatsen, samt med att förebygga och praktiskt hantera stress”.

HR:s roll är att ta fram och utveckla trivselsinitiativ, gärna i samarbete med exempelvis arbetsplatsombud. Många chefer och medarbetare behöver praktiskt stöd i att kunna förebygga stress och stärka trivseln samt arbeta med kontinuerlig uppföljning. Det som mäts blir gjort! Mätbara KPI:er stöttar oss i detta arbete.

Mät hur organisationen mår

Välbefinnande och stress är väldigt nära sammankopplade och står i stark relation till varandra. Graden av medarbetarnas välbefinnande kan öka eller minska risken för stressutveckling. Att regelbundet mäta hur de anställda trivs gör det möjligt för organisationen att vidta förebyggande åtgärder innan arbetstagarens problem utvecklas till stress.

Det är centralt att mäta trivsel regelbundet, och det räcker inte med två gånger per år; forskning visar att risken att utveckla stress kan förändras inom en till två månader. Många företag upplever också säsongsbetonade förändringar, till exempel i samband med genomförandet av stora projekt som på kort tid kan öka medarbetarens stress. Om mätningar genomförs alltför sällan riskerar du att en eller flera anställdas stress ökar så mycket att du inte klarar av att sätta in förebyggande åtgärder - och sedan blir en sjukskrivning i vissa fall ett oundvikligt resultat.

Att genomföra regelbundna mätningar är ett sätt att säkra trivsel och reducera stress, ge chefen en tydlig indikation om vilka åtgärder som behöver vidtas – samt öka dialogen kring dessa frågor i verksamheten, säkerställa att rätt insatser görs och att man kan utvärdera de initiativ som görs idag.

Så, har vi råd med en dålig arbetsmiljö? Svaret är givetvis nej, och vi behöver alla dra vårt strå till stacken i organisationen. Ta fram en trivselstrategi, mät trivsel och välbefinnande i er organisation!