Fysisk och psykisk hälsa har varit en central fråga i arbetslivet under coronapandemin. Det handlar inte bara om själva pandemin som sådan, utan också om hur vi påverkas fysiskt och psykiskt av distansarbetet, den sociala distansen, oron för ekonomins och arbetsmarknadens utveckling, och så vidare.

Undersökningar har visat att en mycket stor del av befolkningen tycker att pandemin har påverkat deras mentala hälsa. Därmed ökar också förväntningarna på att arbetsgivarna ska ta sin del av ansvaret. En rapport från McKinsey & Company, som World Economic Forum hänvisar till, visar att 62 procent av anställda världen över anser att mental hälsa bör vara högsta prioritet under coronakrisen. 96 procent av arbetsgivarna uppger också att de ger sina medarbetare ökat mental support – men bara en av sex medarbetare känner själva att de får det stöd som krävs.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Välmående – en konkret kompetens

Kostnaden för att inte prioritera hälsa och välmående kan bli väldigt hög, bland annat i form av minskad produktivitet och högre sjukskrivningstal. Aktiva satsningar på medarbetarnas hälsa kan å andra sidan göra företag mer attraktiva som arbetsgivare. Företag bör därför betrakta hälsa och välmående som en mätbar, affärskritisk faktor, menar World Economic Forum.

Välmående betraktas ibland som ett lite flummigt begrepp, särskilt när det gäller psykisk och mental hälsa. Men WEF poängterar att det snarare rör sig om en konkret kompetens, dessutom en väldigt viktig sådan. Och som de flesta kompetenser och färdigheter, är välmående och hälsa någonting som man kan lära sig att utöva genom rätt träning och aktiviteter på regelbunden basis.

Det handlar om att utveckla dagliga vanor som påverkar medarbetarens fysiska och psykiska hälsa positivt, och som är anpassade efter den enskildes behov. Meditation, träning, kost, sömn och sociala aktiviteter är några exempel på vanor som kan få medarbetare att må bra, både kroppsligt och själsligt. Och precis som vilken annan kompetens som helst, kan man lära sig dessa aktiviteter och att göra dem till en vana – genom coaching och vägledning från ledare och kollegor, genom formella träningsprogram och kompetensutveckling. Arbetsgivaren bör förse medarbetarna med rätt verktyg och stöd för att utveckla sitt välmående. Det är även viktigt att mäta hälsan och hälsoutvecklingen bland de anställda.

Som ledare har man ett stort ansvar för medarbetarnas välmående. WEF understryker att det är viktigt att skapa en arbetsplatskultur där jobbet inte tillåts bli viktigare än de grundläggande personliga behov som påverkar hälsan och välmåendet hos medarbetarna.

Det är också viktigt att man kan prata om sitt mående på arbetsplatsen. I en annan undersökning från McKinsey som WEF hänvisar till svarar bara 30 procent av löntagarna att de känner sig bekväma med att prata om sin mentala hälsa med sin chef.