Ord tolkas och ges mening som får konsekvenser

Om vi alla anser att ”grupp” är samma sak som ”team” så spelar det ingen roll vilket ord vi använder. Det vi då behöver göra är att tydliggöra själva fenomenets innebörd så att vi säkerställer at vi ger det samma mening, dvs vad är det vi talar om.

Om vi lägger olika betydelser i begreppen så behöver vi både tydliggöra skillnaden och vara varse om när vi använder de olika orden. Ord tolkas och ges mening som i sin tur får konsekvenser. De påverkar våra förväntningar, förutsättningar såväl som ageranden.

Definitionen av grupp respektive team

Det talas idag mycket om evidensbaserad praktik så låt oss ta utgångspunkt i vad forskningen säger om grupp respektive team. Först och främst, det synes allmänt vedertaget inom forskarvärlden att göra skillnad på grupp versus team.

En grupp består av två eller fler individer. En grupp kan vara löst sammansatt, men i en organisatorisk kontext har ofta en grupp någon form av funktion, med övergripande syfte och mål, som i sin tur bidrar till organisationens uppdrag och värdeskapande. Exempelvis en arbetsgrupp, sektion eller enhet. Individerna i gruppen kan arbeta mer eller mindre självständigt med sina respektive uppgifter.

Ett team består också av två eller fler individer med ett gemensamt syfte och mål. En skillnad är emellertid att för att teamet ska kunna leverera i linje med sitt syfte och mål krävs det samarbete. Individerna i en grupp kan också behöva samarbeta. Men poängen är att medlemmarna i ett team är ömsesidigt beroende av varandra för att tillsammans åstadkomma åsyftat resultat. Alla bidrar med sitt strå till stacken. Teamet bygger en stack; gruppmedlemmarna kan bygga var sin.

Ett annat kriterium för team som lyfts i forskningen är vikten av att teammedlemmarna, såväl som andra, uppfattar teamet som en väl avgränsad social enhet. Det ska med andra ord vara tydligt vilka som ingår i teamet. Utifrån motivationsteorin ”self-determination theory” – som bland annat betonar individens behov av samhörighet – så synes detta kriterium vara viktigt även för individer i en grupp. Känslan av samhörighet är ett mänskligt psykologiskt behov. Däremot finns det sannolikt större behov av samhörighet, och inbördes tillit, i ett team där medlemmarna är ömsesidigt beroende av varandra för att kunna prestera.

Därtill lyfter forskningen vikten av att teamet reflekterar tillsammans i syfte att utveckla sitt samarbete. Även detta kriterium synes vara applicerbart i en grupp. Gemensam reflektion är viktigt både för organisatorisk lärande, kreativitet och utveckling. Som Ken Blanchard klokt uttryckt, ”ingen av oss är lika smart som alla av oss”. Emellertid, i teamet torde det finnas ett större behov av mer djupgående reflektion kring själva samverkan och de mellanmänskliga relationerna, i jämförelse med en grupp.

Utifrån resonemanget torde den avgörande skillnaden mellan grupp och team ligga i teammedlemmarnas ömsesidiga beroende för att kunna leverera. Här finns det givetvis olika grader av beroenden. Alltifrån att teammedlemmar engagerar och koordinerar sig simultant i samma uppgift, t ex ett operationsteam, till att de kan utföra olika uppgifter vid olika tidpunkter, t ex systemutvecklingsteam. Ett ömsesidigt beroende implicerar i sin tur vikten av en gemensam förståelse för uppdraget, tillit och god samverkan.

Utifrån teoretiska referensramar kan skillnader noteras mellan grupp och team. Men spelar det någon roll i praktiken om en grupp utges eller utger sig för att vara ett team utan att vara det?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Ett team som egentligen är en grupp

En grupp som agerar som om den vore ett team – så kallade pseudoteam – ställs sannolikt inför olika dilemman. Det kan vara så att individerna i gruppen har svårigheter att se det gemensamma uppdraget och målet, men ingen lyfter frågan. Individerna kanske inte upplever några beröringspunkter sinsemellan och har svårt att se hur andras kompetenser ska bidra till den egna uppgiften. Utifrån att man ”ska” vara ett team införs arbetsformer som kanske inte lämpar sig för uppgifterna som ska utföras, samt mötesrutiner som känns meningslösa och ineffektiva. Alla dessa dilemman riskerar att framkalla frustration och irritation. En konsekvens kan vara att individerna kommunicerar mindre och mindre och slutar samarbeta, trots att viss samverkan behövs i gruppen.

I jämförelse med team som verkligen är ett team – så kallade reella team – samt grupper som ser sig som en grupp, har forskning visat att individer i pseudoteam har lägre arbetstillfredsställelse och högre stressnivå. Pseudoteam löper också en högre risk för att göra misstag i arbetet och individerna tänker mer på att sluta arbetet.

Med andra ord, att försöka göra ett team av en grupp kan få olyckliga konsekvenser både för individerna, arbetsmiljön och prestationen.

Avslutande hypotes – det spelar roll!

Det synes finnas en viktig skillnad mellan grupp respektive team. Och om det är så att grupp och team inte avser samma fenomen, så torde det vara viktigt att nogsamt avgöra när vi ska använda det ena och det andra begreppet.

Så frågan till dig som ledare, leder du en grupp medarbetare, ett team eller både och?