När min pappa, en före detta stridspilot och direktör på Saab i Linköping, pensionerades brukade han hjälpa grannar att installera internet. Det var mycket populärt. Han fixade modem, kröp omkring på golv och lade kablar bakom soffor och under mattor, och ställde in datorns mottagning. Det kunde ta ett par timmar. När han var klar ville man ge honom betalt eller en present för att visa sin tacksamhet.

Men det tackade han konsekvent nej till. 

– Det behövs inte alls. 

– Men, vi vill gärna…

Han var förvånad över att personer han hjälpt såg så beklämda ut när han gick. 
Släkt och vänner kritiserade honom för att han inte tog emot något och forskning ger dem rätt. Människor mår bra av, och vill visa, tacksamhet.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Att säga tack gör oss lyckligare

Business Network International (BNI), ett av världens största affärsnätverk, bygger sin idé på detta och kallar processen för ”givers gain” (3 min). Medlemmar möts en gång i veckan och skänker varandra kontakter som kan fungera som dörröppnare på olika företag. Att ge mår vi bra av, och att sedan få visa tacksamhet och ge något tillbaka, i detta fall kontakter, mår vi också bra av. Det är motorn i BNI och grundläggande för hur människan fungerar. I bägge fallen utlöses i våra hjärnor signalsubstanser som ger lyckokänslor. 

I en studie från 2015 vid University of Southern California undersökte ett team vilka delar av hjärnan som aktiveras som svar på att du tackar för små gärningar, som att någon håller upp dörren åt dig, till stora gärningar, som att någon räddar ditt liv. I bägge fallen märktes aktivitet i delar av frontalloben som är nära kopplade till det limbiska systemet, hjärnans känslocentrum.  Forskarna konstaterande att tacksamhet är mer än en reaktion i hjärnans belöningssystem. Det innefattar vår känsla för rätt och fel, hur vi interagerar med andra och förmågan till inlevelse i andra människors situation.

Det finns en hel del forskning som visar att vi mår bättre av att visa tacksamhet och att det lönar sig att utveckla den förmågan och en kultur av tacksamhet, inte minst på arbetsplatsen. Det är ingen slump att större delen av världens religioner har tacksamhet som en viktig ingrediens.  David Steindl-Rast, en katolsk munk och filosofie doktor i experimentell psykologi, har ett citat som blivit viralt: 

- Det är inte lycka som gör att vi blir tacksamma. Det är tacksamhet som gör oss lyckliga.  

En artikel i den amerikanska tidskriften Psychology Today listar sju, som man säger, ”bevisat positiva effekter” av tacksamhet: 

1. Du får fler vänner
2. Du har bättre tolerans mot smärta och sjukdom
3. Den tyglar negativa känslor, du känner dig lyckligare
4. Du blir inte lika lätt snarstucken eller hämndlysten
5. Du sover bättre
6. Du får bättre självkänsla
7. Den hjälper dig att hantera ångest och stress  

Tacksamhet skapar mening i livet

Vad är då tacksamhet? Det handlar inte om att jämföra sig själv med andra och visa din glädje över att du är – som du ser det - rikare, snyggare eller mer begåvad. Det leder snarare till skryt och i sociala medier till spridning av mindervärdeskänslor hos dina läsare. Tacksamhet är inte heller att gotta sig i sin framgång, även om det förstås är värt att fira. Tacksamhet, som den beskrivs i ledarskapsboken The Leading Brain, riktar sig mot människor, saker och händelser som gör och gjort ditt liv bättre och mer meningsfullt. Det kan vara en vacker solnedgång, en underbar måltid, ett leende från en främling, hjälp från en kollega, ett fint minne… 

Kritiker till tacksamhetsfilosofin menar att man inte visar sina sanna känslor och låtsas när man hela tiden ska vara tacksam. Svaret de får är att tacksamhet av det här slaget handlar inte om förnekelse eller teater utan om att styra sitt fokus och lära sig att se det positiva: Att se glaset som halvfullt snarare än halvtomt. Det är samma glas men två olika perspektiv. Det ena blir du lycklig av, det andra irriterad.  

NB: Efter kritiken mot att pappa inte tog emot människors tacksamhet ändrade han sig och resultatet var inte bara att de som han hjälpt fick känna sig bra tack vare sitt tack, utan dessutom ett avsevärt tillskott till hans vinförråd…