Robert Rosenthal är professor i psykologi vid University of California. Tidigt i sin karriär gjorde han ett experiment som i grunden kom att revolutionera vår syn på prestation och förväntningar.

En sen kväll smet Rosenthal ner till sitt laboratorium och satte upp små skyltar på råttburarna. På vissa av skyltarna skrev han att råttan i buren var ovanligt smart, på andra skrev han att den var korkad till och med för att vara råtta.

Ingenting av detta var sant; råttorna var helt vanliga, genomsnittliga råttor, och skyltarna sattes upp helt slumpmässigt.

Finurligt experiment

Men Robert Rosenthal hade en plan. Han tog med sig en grupp studenter ner till labbet och gav dem i uppdrag att testa råttornas prestationer i en labyrint under en veckas tid. Vissa av studenterna fick ha hand om de "smarta" råttorna, medan andra fick testspringa med de "dumma" djuren.

Studenterna hade förstås ingen aning om att dessa etiketter bara var bluff och båg.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Syftet med Rosenthals experiment var att ta reda på om studenternas förväntningar kunde påverka råttornas prestation. Skulle vissa av råttorna prestera bättre bara för att studenterna trodde att de var smarta? Det lät som en väldigt långsökt teori.

Desto större blev chocken när resultaten av studien hade sammanställts. Om förväntningarna påverkade råttornas prestationer? Det är bara förnamnet.

Motsvarade förväntningarna

De "smarta" råttorna hade presterat nästan dubbelt så bra i labyrinten som de "dumma" råttorna. Detta alltså trots att de smarta djuren inte var smarta och de dumma djuren inte var dumma.

Vad var det egentligen som hade hänt?

Robert Rosenthal fann att studenternas förväntningar på råttorna påverkade deras beteende när de tog hand om djuren. När de trodde att deras råtta var smart så förändrades deras sätt att hålla i eller röra vid den - de blev mer försiktiga och omsorgsfulla, som om de tyckte mer om råttan för att de trodde att den var smart. Denna högst omedvetna omsorg från studenternas sida ledde till att just dessa råttor presterade bättre.

Om råttor påverkas i så hög grad av förväntningar så är förstås frågan hur mycket vi människor påverkas av vad andra människor förväntar sig av oss. Går Rosenthals studie att överföra till mänskliga förhållanden?

Lärares förväntningar på barn

Svaret är naturligtvis: ja. De förväntningar vi människor har på varandra påverkar de undermedvetna signaler som vi skickar och tar emot när vi kommunicerar med varandra. I en intervju i podcasten Invisibilia på NPR  (som är källan till den här artikeln) berättar psykologiforskaren Carol Dweck att våra förväntningar på varandra påverkar kommunikationen på alla möjliga sätt.

Om du har låga förväntningar på en annan människa så kan det hända att du exempelvis står längre ifrån den personen när du pratar, eller att du undviker ögonkontakt. Vi vet inte exakt hur våra förväntningar överförs till andra människor, men vi vet att det sker.

Både Carol Dwecks studier och Robert Rosenthals fortsatta forskning har visat att förväntningar påverkar människors prestationer på precis samma sätt som de påverkade råttornas prestationer i exemplet ovan. En av Rosenthals viktigaste studier visar att man kan höja slumpvis utvalda skolelevers resultat i ett IQ-test - genom att lura deras lärare att just dessa elever har visat sig vara redo att "blomma ut" under de kommande skolåret. Lärarnas höga (och egentligen helt ogrundade) förväntningar på dessa elever ledde till en märkbar resultatförbättring i kommande års IQ-test.

Självuppfyllande profetia

Andra människors förväntningar påverkar oss hela tiden, kanske på ett direkt avgörande sätt. Kanske är du själv chef och har medarbetare under dig som du har helt olika förväntningar på. Hur tror du att dessa medarbetare påverkas av dina (höga eller låga) förväntningar?

Att ha låga förväntningar på en annan människa är en form av diskriminering. Allt är förstås relativt och alla människor har olika förutsättningar - men att förvänta sig någonting annat av en människa än att hon ska uppnå sin fulla potential är ett respektlöst slöseri med tid och resurser.

Förväntningar tenderar att bli självuppfyllande profetior, vare sig de är höga eller låga.
Till och med råttor behöver någon som tror på dem för att kunna prestera. Vad tror du då att människor behöver?