För en tid sedan läste jag Susan Cains bok: Quiet: The Power of Introverts in a World That Can't Stop Talking. Min son skrattade när han såg titeln på mitt bord. Han brukar skoja om att jag kan vara galet extrovert. 

– Tränar du på att bli tystare, pappa?

Det hade kanske varit en välgärning, men faktum är att jag många gånger reagerat på att tysta, eftertänksamma individer åsidosätts på företag. Undersökningar visar att människor i grupp har en tendens att respektera och hålla med personer bara för att de talar högt, mycket och självsäkert – oavsett vad de säger. Kort sagt har introverta personer oförtjänst låg status och extroverta oförtjänt hög status. 

En god vän berättade för mig hur dåligt han mådde när det till exempel var brainstorming på jobbet. Folk spottade fram idéer, men han fick inte fram ett ord. Det var inte förrän dagen efter som han kom på några förslag till lösningar. Då var det försent. Han kände sig värdelös, dum. Det förändrades totalt när han och en god vän hade läst Cains bok och bägge insåg: Vi är inte dumma, vi är introverta.  

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Olika förutsättningar för prestation

En teori är att introvertas hjärnor reagerar annorlunda än extrovertas på den belöningsgivande signalsubstansen dopamin. Introversion är med andra ord en läggningsfråga och inte nödvändigtvis en blyghet som du ska träna bort. Acceptera den. Det gjorde min vän.   

För chefer är det förstås viktigt att se den här skillnaden i personlighetstyper och ta fram de bästa förutsättningarna för varje individ. Ledarskapsboken The Leading Brain (Fabritius & Hagemann) lyfter fram forskning som visar varför och hur olika människotyper toppresterar i vad som kallas peak performance. Boken exemplifierar med å ena sidan en astronaut inklämd i en kapsel ovanpå en raket med 100 000 liter extremt brandfarligt bränsle som tar sig en tupplur i det trånga utrymmet när raketstarten blir försenad - en annan hade tuggat sönder naglarna. Å andra sidan har du forskaren och mikrobiologins fader, Louis Pasteur, som outtröttligt studerar små förändringar av ämnen i sitt labb. Bägge är toppresterare, men sätt Pasteur i raketen och astronauten i labbet och resultaten lär bli urusla.

Sträva efter peak performance med förståelse för hjärnan

Hjärnan reagerar genom att signalsubstanser skickas mellan hjärncellerna. Det är framförallt tre signalsubstanser som spelar in när du toppresterar: 

1.Dopamin, som ger belöningskänslor. 

2. Noradrenalin, som skärper din uppmärksamhet 

3. Acetylcholine som ökar din kognitions- och minnesförmåga.

Det är samma signalsubstanser som i flow. Psykologen Mihály Csíkszentmihály gjorde flow till ett begrepp på 1970-talet när han undersökte vad som fick människor att trigga på olika arbetsuppgifter. Hans forskning kan sägas vara en fortsättning på vad psykologerna Robert Yerkes och John Dillingham Dodson upptäckte redan 1908. Råttor ökade sin prestationsförmåga när de stimulerades med svag ström, men när strömmen ökades över en viss punkt vändes den positiva stressen till negativ stress och prestationsförmågan dalade. 

Prestationskurvan är ett uppochnedvänt U. Det är på toppen av den kurvan du vill vara när du ska topprestera. Din stressnivå är optimal, ditt fokus totalt, du är fysiskt och mentalt extremt målinriktad. Man kan med fog anta att stavhopparen Armand ”Mondo” Duplantis hade precis rätt mix i kroppen när han satte nytt världsrekord den 8 februari i år på 6,17 meter Han sade efteråt att han var extremt fokuserad inför hoppet. Hans dopaminrusch och glädje syntes redan när han föll med ryggen mot mattan och såg att ribban darrade men låg kvar. Han sträckte ut händerna i en segergest och dunsade ner i mattan. En vecka senare följde han upp med ännu ett världsrekord.

Astronauten och forskaren är toppresterare, men har olika läggning. Astronauten älskar snabba dopaminruscher och är en risktagare. Forskaren går igång utan snabba kickar. 

The Leading Brain understryker hur viktigt det är att du som chef förstår dina medarbetare på denna punkt för att hjälpa dem att göra sitt bästa.  Hur når Bengt sin topp? Vad triggar Amanda på? Är de forskare eller astronauter, eller något däremellan?