Ett tack gör skillnad
”Det är som en gåva att få göra något för någon som blir glad och tacksam”.
Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2024
Små uttryck av tacksamhet kan ha stor inverkan på medarbetares motivation såväl som prestation.
Tack! Ett litet, stort ord. Ibland behövs inte mer. Det kan räcka med ”tack” – båda parterna förstår. Det är också ett ord som kan sägas på olika sätt. Det kan uttryckas genuint. Det kan också uttryckas som ett måste; som om det nästan är svårt att uttala. Men detta fina lilla ord kan göra stor skillnad för både den som uttrycker det och den som får höra det.
Det finns en hel del forskning kring tacksamhet och dess effekter. Att känna och uttrycka tacksamhet synes öka individens välbefinnande. Det verkar leda till mer positiva känslor, ökad livskvalitet och, omvänt, minskade depressiva symptom.
Det finns också många studier som undersöker sambandet mellan tacksamhet och så kallat prosocialt beteende, dvs. handlingar som syftar till att värna om och gynna andra individer, grupper eller samhället i stort. Det kan handla om hjälpsamma, omtänksamma och/eller samarbetsinriktade handlingar. Låt oss titta närmare på några av dessa samband och aspekter.
Tacksamhet som karaktärsdrag eller tillstånd
Först och främst några ord om hur vi kan förstå tacksamhet som företeelse. Tacksamhet kan betraktas som ett karaktärsdrag; som en form av förhållningssätt till livet. En del människor är helt enkelt mer tacksamma. Och det märks. Människor som generellt sett är mer tacksamma synes oftare måna om andras väl och ve, är mer stresståliga och har bättre hälsa. Vi mår alltså bra av att känna och visa tacksamhet.
Tacksamhet kan också ses som ett känslomässigt tillstånd och studier har visat att det har en minst lika stark effekt på motivationen att hjälpa andra som tacksamhet som karaktärsdrag. Med andra ord, oavsett om tacksamhet är ett karaktärsdrag eller ett tillstånd så finns det ett tydligt samband mellan tacksamhet och sociala, relationsstärkande beteenden.
Hinder för att visa tacksamhet
Trots tacksamhetens positiva effekter finns det också krafter som kan hindra oss att visa tacksamhet. Tacksamhet kan vara något som, så att säga, sitter långt inne. En del människor har, av olika skäl, svårt att känna och uttrycka tacksamhet. Det kan exempelvis väcka en känsla av skuld, dvs. att stå i skuld till den som gjorde det som fick mig att känna tacksamhet. En skuld som ”måste” återbetalas för att balansera relationen.
Tacksamhet kan också väcka en känsla av beroende. Och när vi gör oss beroende gör vi oss sårbara, vilket en del har svårt med. Istället lever vi tesen ”ensam är stark” och försöker framstå som att vi klarar och kan allt själva. Att vi därigenom faktiskt berövar oss själva möjligheten att göra andra bra och därmed bidra till att andra växer som människor är nog en petitess som i dessa fall förbises.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Några positiva effekter av tacksamhet
Som nämnts ovan, forskning visar att tacksamhet ökar våra prosociala beteenden. Med andra ord, när någon visar tacksamhet mot oss ökar vår benägenhet att hjälpa andra. Vi blir helt enkelt motiverade att göra mer av det som andra uppskattar. Inte så konstigt. Det är kärnan i så kallad positiv förstärkning.
Det underliggande skälet till den stärkta motivationen att hjälpa andra är att vi känner oss socialt värderade. När någon uttrycker genuin tacksamhet så känner vi oss viktiga och uppskattade. Det är en form av erkännande. Som en konsekvens vill vi fortsätta hjälpa den som uttryckte tacksamheten såväl som andra.
Den som upplever och uttrycker tacksamhet kan också bli stärkt i sin motivation att på något sätt återgälda den gåva som fåtts. Så tacksamhet föder, många gånger, tacksamhet i en positiv spiral.
Tacksamhet är också en form av relationellt klister. Det stärker både nära och mer ytliga relationer. Detta är framförallt viktigt eftersom tacksamhet kan fördjupa den känslomässiga kontakten och bandet människor emellan. Tacksamhet spelar på så sätt en viktig roll i att bygga förtroende och goda samarbeten. Det har också en viktig roll för att bygga tillit mellan individer.
Praktiska konsekvenser för ledarskapet
För ledare innebär detta att små uttryck av tacksamhet kan ha stor inverkan på medarbetares motivation såväl som prestation. Genom att uttrycka uppriktig tacksamhet kan ledare stärka medarbetares känsla av socialt värde, vilket i sin tur kan öka känslan av engagemang och vilja att bidra till organisationens mål och utveckling.
Och att medvetet odla en kultur där ledare såväl som medarbetare visar varandra tacksamhet är också ett sätt att främja samarbeten och stärka relationer. Vi blir mer benägna att hjälpa varandra och känner större lojalitet. Tacksamhet kan således vara ett kraftfullt verktyg för att öka välbefinnandet och trivseln. Och när vi mår bra gör vi ofta ett bättre jobb.
Ewa Braf, chefsutvecklare på Åklagarmyndigheten och Adjungerad universitetslektor vid Linköpings universitet, har lång erfarenhet av utvecklingsarbete både på organisations-, grupp och individnivå. Ledarskap, kommunikation, relationer och värdeskapande är centrala fenomen i Ewas professionella såväl som privata liv.
Ewa arbetar med ledarutveckling, processledning och förändringsarbeten genom att skapa lärande, engagemang, drivkraft och nya perspektiv. Ewa är Fil Dr och har forskat kring kompetensförsörjning, kommunikation och organisatoriskt lärande och har skrivit boken I motgång kliver ledaren fram (Liber, 2010). Hon är EMCC certifierad coach och auktoriserad samtalsterapeut.
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Ledarskap
Lästips
Grant, A. M. & Gino, F. (2010). A little thanks goes a long way: Explaining why gratitude expressions motivate prosocial behavior. Journal of Personality and Social Psychology, 98(6), 946–955.
Ma, L. K., Tunney, R. J., & Ferguson, E. (2017). Does gratitude enhance prosociality? A meta-analytic review. Psychological Bulletin, 143(6), 601-635.