Jag var och lyssnade till professor Saskia Sassen, när hon presenterade sin nya forskning och boken ”Expulsions. Brutality and complexity in the Global Economy”.

I sin forskning visar hon på hur de globala ekonomiska och finansiella verktygen skapar ojämlikhet och utanförskap och bidrar till en ohållbar utveckling. Sassen talade om hur belåningsgraden i hushåll ökar år efter år. Det fick mig att tänka på att så många av oss lånar pengar av banken för att köpa små boenden som vi betalar ”fantasisummor” för. Lånade pengar som de flesta av oss aldrig kommer kunna betala tillbaka. Därtill regleras vår köpkraft utifrån höjda eller sänkta räntor.

Marknadsekonomi bygger ju på att vi människor arbetar, lyfter lön och att priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem baserat på utbud och efterfrågan. Men jag ser inte längre friheten i det här systemet, då vi handlar för lånade pengar.

Eller som Clive Hamilton så fint sa: ”Vi köper saker vi inte behöver, för pengar vi inte har, för att imponera på människor vi inte gillar”.

Upptäckt 1.

Jag hör allt mer kritik mot Marknadsekonomi.

Låt mig återkomma till min studie av robotarnas intåg i samhället. Under CES-mässan i Las Vegas i år hade man en hel sal ägnad åt robotar. Där visade man upp hushållsrobotar likt dammsugare och gräsklippare och den R2D2-liknande familjeroboten Jibo, som berättar sagor för barnen, beställer pizza, spelar musik och lägger ut foton i sociala media. Faktum är att robotarna blir både bättre och ”smartare”.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Ett av 2014 års Almedals-snackisar var: Kommer robotarna att ta våra jobb? Jag hittar mycket forskning i ämnet och forskarna är ganska eniga om att många jobb kommer att utföras av robotar i framtiden. Jag vill verkligen inte skrämma dig med den här läsningen, så var inte rädd. Jag är helt övertygad om att det kommer att finnas mycket jobb som bara kan göras av människor även i framtiden.

Vill du läsa mer i ämnet kan jag rekommendera en bok författad av Erik Brynjolfsson and Andrew McAfee, professorer från MIT: The Second Machine Age: Work, Progress, and Prosperity in a Time of Brilliant Technologies.

Upptäckt 2.

Om det nu blir så att allt fler jobb kommer att skötas av datorer och robotar i framtiden, kommer vi behöva en ny typ av ekonomi som inte bygger på att alla behöver arbeta 40-timmars arbetsvecka och tjäna lön att konsumera för. För jag utgår från att vi istället hittar ett bättre alternativ än att ännu fler människor går ut i arbetslöshet och hamnar i utanförskap.

En inte lika tydlig tendens är att vi i olika sammanhang ägnar oss åt det som i USA kallas för Swap commerce, som är ett system som bygger på byteshandel. Inte shopping, utan swapping. Inga pengar som byter händer, bara varor och tjänster.

Vi går också allt mer samman för att förenkla vår vardag istället för att köpa dyra produkter. Till exempel ökar antalet pooler där en grupp människor äger något tillsammans, en bil eller varför inte en båt. Vi delar systerligt/broderligt på den till en betydligt lägre kostnad. Det finns en uppsjö av sajter och forum, där du kan byta allt från kläder, musik och till och med mat och tjänster med andra.

Second hand affärer är en vanlig del i dag i vår shoppingkultur och nu ser vi också lokala grupper som skapas via Facebook ”Köpes, bytes, säljes”. I dessa forum byts det friskt med felköpta vällingpaket eller blomskott, någon behöver en flaska vin en lördag – bytes mot en ask Aladdin. Jag tror säkert att du vid något tillfälle har varit på en ”klädbytarkväll” eller ”bokbytarkväll” där saker byter hem – ett sätt att förnya utan att konsumera.

Fler röster höjs i kritik mot samtidens ekonomiska och finansiella verktyg. Här vill jag nämna professorer och vetenskapsmän och kvinnor likt Saskia Sassen och Guy Standing. Men vi möter också mer populärkulturella ”kändisar” likt DJ-duon Rebecca och Fiona och Fredrik Lindström som i offentliga sammanhang kritiserar kommersialism och tar en tydlig ståndpunkt mot masskonsumtion. Namnkunniga och omtyckta personer som får stort gehör hos många människor.

Upptäckt 3.

Jag möter alternativ till klassisk konsumtion. I jakten efter hållbar utveckling är det allt fler som blir konsumtionskritiska och jag ser alternativ till traditionell shopping.

Många har vant sig vid att man kan hitta vissa saker gratis på nätet. Till exempel musik, filmer, tidningsinnehåll mm. Musikleverantörer, filmbolag och våra tidningar letar med ljus och lykta efter nya sätt att ta betalt.

I och med Internet har vi lärt känna den generösa generationen. Både i näringslivet och bland enskilda personer möter vi att ”sharing is the new giving” eller ”ge är det nya ta” – ge bort information, dela länkar eller whitepaper. Att tjuvhålla på information känns väldigt gammalmodigt och passé. Via internet har vi mött en helt ny typ av reciprocitet, alltså ett socialt handlande som mer bygger på en sorts balans mellan givande och tagande. En sorts byteshandel istället för att köpa information, tjänster eller produkter för pengar.

2008 registrerades sajten bitcoin.org. Det var startskottet för en ny elektronisk valuta. Ett system som bygger på att ingen tredjepart ska vara inblandad. Fler och fler personer handlar med Bitcoins och fler företag, likt Microsoft, accepterar den nya valutan.

Upptäckt 4.

Att mycket finns tillgängligt, gratis på internet och fritt att ladda ner, leder till ett nytt behov av ekonomiska och finansiella instrument. Att Bitcoins växer sig starkare visar på att den befintliga ekonomiska modellen är i förändring.

Vad kommer härnäst? För att försöka ta reda på det måste jag ge mig ut på en ny upptäcktsresa. Men en sak är jag helt övertygad om och det är att om ett antal hundra år kommer man att kunna läsa i historieböckerna om det ekonomiska system som håller på att utvecklas just nu i denna stund som du läser det här.

Som ett led i min studie av den här ”nya ekonomin” så skulle jag uppskatta om jag fick höra dina tankar och idéer om det system som kommer överleva marknadsekonomin.