Sam Yildirim arbetar på Enheten för kompetens, arbetsmarknad och flyktingmottagande vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Han ligger bakom en lång rad projekt för utrikesföddas introduktion i samhället och på arbetsmarknaden.

Han menar att vi i Sverige är dåliga på att tillvarata den kompetens som finns bland de utrikesfödda.

- Sverige har varit jätteduktiga på att ta emot invandrare när vi hade arbetskraftsinvandring på 80-talet. Då hade vi verktyg för att hjälpa dem till arbete. De som kom var varken analfabeter eller högutbildade, utan vanliga arbetare, säger Sam Yildirim.

Sedan dess har dock saker och ting förändrats, förklarar han.

- Efter 1985 övergick vi till flyktingmottagning, och då kan man ju ta emot både analfabeter och atomfysiker. Vi använder fortfarande samma verktyg som på 80-talet, och de är inte anpassade för lågutbildade och akademiker. Om Einstein sökte asyl i Sverige så skulle vi kanske knäcka honom genom att skicka honom till den ena myndigheten efter den andra, säger Sam Yildirim.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Vi har byggt ett system med massor av olika vägar som man måste gå igenom.

Involvera arbetsgivarna

För att lyckas med introduktionen av utrikesfödda på arbetsmarknaden måste man involvera arbetsgivarna i insatserna, fortsätter han.

- En kommun kan ge språkundervisning som är bra eller dålig, men den kommer inte att anställa de nytillkomna, och socialen kommer inte heller att anställa dem. Det kan bara arbetsgivarna göra, säger Sam Yildirim.

Han nämner projektet "Anställ Kompetensen" som ett gott exempel på hur man kan väcka arbetsgivarnas intresse för den kompetens som finns bland invandrare. Det är viktigt att föra en dialog med arbetsgivarna om vad de behöver och vad som krävs för att få ett arbete.

- Kravprofilen måste bli tydligare mellan arbetsgivaren och dem som ska hjälpa de utrikesfödda in på arbetsmarknaden. För att göra det enklare måste det vara tydligt vad som behövs. Det borde vara en självklarhet.

En guldgruva

Många arbetsgivare klagar på att det är svårt att hitta rätt kompetens på dagens arbetsmarknad. Sam Yildirim menar att de har mycket att vinna på att börja leta bland utrikesfödda.

- Det är en guldgruva. De arbetsgivare som har letat kompetens bland utrikesfödda har hittat vad de söker, säger han, och berättar om ett telefonsamtal från en arbetsgivare som var väldigt nöjd efter att ha börjat anställa kompetenta personer med utländsk bakgrund:

- Många utrikesfödda vill visa att de är kompetenta och att de vill arbeta. En del har väntat länge och tappat hoppet, och sedan när de väl har fått chansen vill de inte ens gå hem från jobbet! Det blir en konkurrensfördel för arbetsgivaren, säger Sam Yildirim, och tillägger att anställda med utländsk bakgrund även tillför kultur- och språkkompetens. Dessutom får man inte glömma att många av kunderna kan vara utrikesfödda eller invånare i andra länder. Anställda med invandrarbakgrund kan i vissa fall bli ambassadörer för sina företag bland personer med samma etnicitet.

Omhändertagande attityd

Om många arbetsgivare missar den kompetens som finns bland utrikesfödda behöver det dock inte bara vara deras fel. En stor del av problemet beror också på att den svenska staten har hanterat flyktingmottagandet på fel sätt, menar Sam Yildirim.

- Vi har problematiserat det här väldigt mycket, och det gynnar inte individerna. Om någon från socialen ringer till en arbetsgivare och säger att det finns en kompetent person som behöver jobb så verkar ju det väldigt konstigt, varför kan inte personen ringa själv? Den här omhändertagande attityden har varit förödande för invandrare, förklarar han, och fortsätter:

- Vi tycker synd om de här människorna som kommer från krig och tycker att de måste omhändertas. Det synsättet måste vi förändra, det handlar ju om kapabla människor som har mycket erfarenhet med sig i bagaget.

Yrkessvenska

En av de viktigaste faktorerna för att invandrare ska kunna få jobb i Sverige är språket. Sam Yildirim har varit med och dragit igång kurser i Svenska för yrkesutbildade, även kallat SFX.

- Vi började med yrkessvenska för läkare för tio år sedan, och det slog mycket väl ut, säger han och fortsätter:

- Staten tycker att kommunen ska ordna undervisning i svenska, men hur ska kommunerna själva kunna erbjuda en undervisning som är anpassad efter individens yrkesområde? Inte en chans. Därför erbjöd vi möjligheten att samarbeta över kommungränserna.

Idag finns det åtta utbildningar i yrkessvenska som täcker 17 yrken, berättar han. Språkundervisning för läkare finns i Södertälje, medan ingenjörer läser i Järfälla och busschaufförer i Tyresö.

- Men det här är alldeles för litet för att vi ska vara nöjda. Vi vill att det här ska finnas för alla yrken och i hela landet.

Om allting samordnas på rätt sätt kan en utrikesfödd komma in i samhället väldigt snabbt. Sam Yildirim nämner en ingenjörstjej från Irak som exempel - på 13 månader lyckades hon lära sig god yrkessvenska, få praktikplats, läsa 15 poäng på KTH samt skaffa ett arbete.

Welcome House

Sam Yildirim arbetar också för att öppna ett "Welcome House" mitt i centrala Stockholm. Tanken med det är att det ska bli lättare för invandrare att få information om det svenska samhället.

- Riksrevisionen har påpekat att det inte är lätt att ta del av informationen. Sverige är generellt sett bra på att ge information och driva myndigheter, men hur ska du hitta dit om du inte är född här? säger han, och fortsätter:

- Det ska inte ta två år att få veta "basics" om Sverige, det ska ta två timmar. Ett Welcome House skulle kunna fungera som en turistbyrå för permanent boende. Och då ska det inte spela någon roll om du har flyttat hit från Skåne eller från Somalia, säger Sam Yildirim.