Digitalisering. Detta populära fenomen som dyker upp precis överallt nuförtiden. På allas läppar. ”Huka er allihopa, där borta kommer digitaliseringen!” Känslan är att alla springer runt och förhåller sig till det som sker, utan att egentligen ha helt klart för sig vad det faktiskt betyder – alla vill hantera, diskutera och förstå. Jag tänkte att jag skulle bli lite klokare i ämnet. Så jag lyssnade in på HR-Dagarnas vinkel på frågan. Om jag blev klokare? Ja. Defintivt.

Det är väl inte alls märkligt att digitaliseringen dyker upp överallt, med tanke på relevansen. Det är högaktuellt, vare sig vi vill eller inte. Vi lever i den, omges av den, andas den och har den ständigt uppkopplad mot våra hjärnor och fingrar.

Men. Vad innebär digitalisering egentligen? Vad ligger inuti det ordet? Hur förhåller vi oss till allt det här abstrakta? Och viktigast av allt – vad innebär det för människorna ute i organisationerna?

Jonas Andersson, Sverigechef på HerbertNathan & Co – ett företag som jobbar med ekonomisystem – har hängt länge i IT-branschen och följt utvecklingen de senaste tjugo åren. Han drar upp en rad roliga fakta som vi alla känner till, men förmodligen redan glömt att vi hade med oss i vardagen förut. Utvecklingen som gått så snabbt.

För mindre än tio år sen drevs IT-projekt med hjälp av kravspecar och stort förarbete - idag: inte alls så. För tio år sen skulle vi ha ett system som kunde lösa allt - idag har vi massor av applikationer som fyller olika funktioner. Vi har en långt mer flexibel syn på infrastrutkuren i våra system och jobbar mot molnet. Förr - vi hade en dator som vi kopplade upp mot leverantören och tog kontakt. Idag kan leverantören i stort sett leverera varor (eller i alla fall föreslå vilka varor som bör levereras…) innan kunden ens märkt att behovet uppstått.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

När ett datasystem ska bytas i en organisation idag påverkas ALLA. Inte bara enskilda individer eller mindre grupper, som förr. Alla i hela organisationen berörs, alla är berörda av de tekniska plattformarna. Det finns inga möjligheter att finnas utanför. ”Alla måste med på tåget.”, säger Jonas Andersson. Och då menar han människorna... datorerna är sen länge med och skapar detta x2000-liv.

Han säger att informationär ledordet. Informationsmassan är enorm och flödar hela tiden. Vi är uppkopplade ständigt och har idag ett helt annat förhållningssätt till kommunikation som fenomen - på gott och ont. Vi vet allt. Eller åtminstone har vi möjlighet att ta reda på allt.

Mängden lagrad information på jordklotet fördubblas varje månad just nu. Snart sker samma process på en vecka.

År 2020 beräknas informationsmängden fördubblas på jorden varje sekund…

En informationstsunami.

Vi vill i dag ha tillgång till obegränsad information i realtid, precis när vi vill, för att kunna fatta beslut. Jonas Andersson pratar om att en förändring är på väg att ske ute i bolagen. Förut ägnade man 80% av tiden till att blicka bakåt. Idag använder man lika mycket tid för att försöka förutse vad som kommer att ske i framtiden. Och kravet på att fatta snabba beslut är redan i dag på gränser för vad våra hjärnor pallar med.

Det som förut hände på tio år ute på företagen händer idag på i genomsnitt 6 månader. Vi köper bolag, lägger ner bolag, byter roller, startar och lägger ner projekt, innoverar, byter spår, inleder samarbeten…

Är det möjligt att ha en strategi i en värld som ständigt förändras?

Jonas Andersson menar att vi måste vänja oss vid att vi kommer ha många fler användare och alla kommer ställa högre krav på fungerande system som möter deras specifika behov. När förändringar sker - och dessa kommer vara konstanta i vår vardag - måste alla dessa individer övertygas om att just den här förändringen är relevant för dem. Vi kommer få en alltmer fragmenterad systemmiljö och ännu större automatisering i alla led, via teknik som hela tiden förser oss med obegränsad information - för att användarna kräver det. Systemen ska pusha ut information - inte som förr när vi själva loggade in för att hämta ut den senaste rapporten.

Har vi en plan för det här? Börjar vi med processerna och bygger system som passar in i vårt arbetssätt? Eller börjar vi med systemen och anpassar processerna i efterhand? Eller är det ledningen och ledarskapet som ska ändras först?

Det jobbiga är att det inte finns ett svar. Men Jonas Andersson menar att det är i den här diskussionen vi måste börja - vi måste ha en plan för de tänkbara förändringarna som är på väg in.

En plan för att hantera tsunamin och de effekterna den får på vår omgivning.

Och för mig står det ganska klart var vi måste börja. För än så länge är det människor i änden på de flesta tangentbord, maskiner, skärmar, uppkopplade prylar och paddor och telefoner.

Människor. Med åsikter, känslor, rädslor och drömmar.

Så jag tror Jonas Andersson har rätt när han avslutar med: ”En kompetent HR-funktion är en förutsättning för att få digitaliseringen att fungera och ta oss in i framtiden.”