- Jag har nog alltid varit en entreprenör, börjar Stefan Krook när jag frågar om hans bakgrund.

Redan som sjuåring började han sommarjobba på en bondgård med jordgubbsplockning. Året därpå förfinade han sin strategi – istället för att plocka för bonden valde han självplock och gick istället ut till husen själv och sålde. Lika mycket jobb, lika stor förtjänst – men så mycket roligare och självständigare. En entreprenör var född.

- Jag minns att jag var så stolt över det där första jobbet!

Sen dess har åren gått och idag är sjuåringen vuxen. Stefan Krook är mannen bakom Glocalnet, stiftelsen GoodCause och grundaren av banbrytande GodEl som startades 2005 - ett elbolag som skänker allt överskott till välgörenhet. Det som började som en vild idé är idag ett fungerande bolag med ett nyskapande synsätt på socialt entreprenörskap.

- Jag var ju med och startade upp Glocalnet 1997, det var innan it-bubblan började svälla, kan man säga. Det var en rasande resa! Jag var 24 när vi drog igång, hade pluggat på Handelshögskolan i Stockholm och hade väldigt mycket tankar och idéer som utgick från traditionellt företagande, såklart.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

I början av 2000 var Glocalnet högt värderat, börsnoterat och låg på topp. Stefan kände att företaget behövde en ny riktning, ett annat ledarskap och en annan företagskultur för att kunna fortsätta framåt. Han föreslog sin egen avgång till styrelsen men blev övertalad att stanna. Den kraftiga medvinden vände året därpå och när it- bubblan sprack blev det  riktigt tufft.

Det värsta blev det bästa

- Jag skulle vilja säga att 2001 kom att bli det värsta året i mitt liv, men det var kanske också då jag lärde mig som mest om företagande. Och det var väl här någonstans jag började ställa mig massa frågor. Om vad jag ville stå för. Hur jag ville bedriva affär. Vad som var viktigt. Jag började leta efter svaret på vilken sorts företagare jag ville vara.

I början av 2002 rekryterades till slut en ny VD till Glocalnet Stefan gick tillbaka till Handels och började skriva uppsats. Om företagskultur. I sitt arbete med uppsatsen myntade han bland annat begreppet ”belief cultures” – det vill säga ett företagsklimat där medarbetarna ”känner för” företaget. I hjärtat.

- Syftet med min uppsats, kan jag säga såhär i efterhand, var egen terapi, helt enkelt. Jag grubblade massor, analyserade varenda mening. Och det var oerhört viktigt för mig att jag kunde stå för precis allt jag sa.

Tankeprocessen tog Stefan bort från synen att business och att göra gott, är två vitt skilda saker. När tankarna förenats blev hans nästa entreprenöriella steg ganska självklart – han skulle föra affär och gott på samma gång.

Att använda sin talang

Det Stefan till slut landade i var två spår som utmärkte sig för honom.

- Jag kom fram till ett: jag har en enda talang och det är entreprenörskapet! Jag kan bygga bolag och jag är bra på det. Nummer två: jag måste veta varför jag gör det. Det måste ha en mening för mig och för omvärlden. Att kunna förändra med mitt entreprenörskap blev plötsligt oerhört viktigt. Jag insåg att en person med mina kunskaper och möjligheter också har ett ansvar att använda sin talang för att göra gott. Och det här var en oerhört viktig insikt för mig. Jag började ta kontakt med förebilder och entreprenörer som jag alltid sett upp till. Jag hörde av mig till dem och presenterade mina tankar. Tillsammans sjösatte vi stiftelsen GoodCause som bland annat står bakom GodEl.

Styrelsen i GoodCause jobbar ideellt och Stefan själv lyfte en, i sammanhanget, mycket blygsam lön under tiden som vd för GodEl. Att starta ett elbolag vars affärsidé är att leverera el och skänka allt överskott till välgörenhet – hur får man näringslivstoppar med på det tåget?

- Det är klart att jag stött på en del som varit skeptiska och tyckte att idén var helt utflippad, men bland investerarna fanns ett annat gehör. Nu har vi varit igång och varit lönsamma sen 2005 och skänkt pengar sen 2007, så uppenbarligen är det ett fungerande koncept. När jag gick runt och knöt viktiga kontakter hittade jag oerhört kompetenta människor som såg potentialen i det också. Folk är faktiskt öppna för nya idéer, det gäller bara att det är genomtänkt och går att genomföra.

Ett självklart svar

Och på frågan varför han ville göra det kommer svaret omgående.

- Därför att världen inte ser tillräckligt bra ut och för att vi kan påverka det.

Frågan om varför det just blev el, har inte ett lika självklart svar. Det handlade mest om tillfälligheter och förmågan att se möjligheterna när de dyker upp. Startskottet för GodEl blev mötet med elleverantören Kundkraft. Stefan satt på erfarenheter från telekombranschen som har liknande upplägg som elbranschen – ett monopolliknande system där man får tillgång till systemägarens nät.

- Jag träffade Mats Rosén på Kundkraft av en tillfällighet på en entreprenörsträff. Jag var vid det laget väldigt målmedveten i mitt nya tänkande att kombinera business med välgörenhet men kunde inget alls om el.  Där stod Kundkraft för all kompetens. Jag insåg dock att ett riktigt bra systemstöd skulle komma att bli helt avgörande för att kunna hålla service och pris på den nivån som var nödvändig för att kunna skänka bort ett överskott.

Så det blev en ”perfect match”. Kundkraft var i rätt läge, de satt på kunskap som Stefan behövde och inträdesbarriären var låg. Det var bara att köra.

Inte CSR...

När vi pratar om CSR-arbete vill Stefan Krook klargöra att det faktiskt inte är det som GodEl sysslar med. Han vill snarare kalla det för socialt entreprenörskap. CSR-insatser är något som ”vanliga” bolag gör och som, enkelt beskrivet, innebär begränsade insatser som en del av företagets policy. GodEl däremot, genomsyras helt av den sociala tanken.

- Med vår affärsmodell, som den är uppbyggd, får vi pengar att jobba, istället för att ”bara” skänka bort dem. Den som bidrar med en miljon kan få se den utvecklas till tio miljoner som går direkt till välgörande ändamål. Det blir inte en engångsinsats heller, utan en investering för framtiden.

Till en början var en av utmaningarna att få investerare att inse fördelarna med systemet. Men många visade sig vara positiva och trodde på konceptet. En oväntad utmaning, var att få slutkunderna att tro på affärsidén – det lät helt enkelt för bra för att vara sant.

- Jag minns att jag stod och sålde på Sveavägen i Stockholm och mötte potentiella kunder på gatan. Det var inte det enklaste. ”Hej! Vi erbjuder dig lägre priser, den bästa kundservicen inom branschen  - dessutom går allt överskott till välgörenhet och du får själv välja var dina pengar ska gå”. Du hör ju själv. Det var knappt att folk trodde på oss.

Kommunikationen viktigt

När affärsmodellen var på plats och kunderna så sakteliga började välja GodEl, blev därför kommunikation en av de viktigaste delarna för att få fäste på marknaden. Det krävs stor transparens för att vinna kundens förtroende.

I det kommunikationsarbetet blir medarbetarna de främsta ambassadörerna för bolaget, och så har det varit från start. Med företagskulturen i hjärtat och ett eget personligt förhållande till viljan att göra gott, kan de ge sitt erbjudande från (ännu…) ett elbolag ett långt mycket större värde än konkurrenternas.

Säljare anställs till exempel direkt hos GodEl, och anlitas inte via säljbolag. Alla får gedigen internutbildning och raka och tydliga riktlinjer. Det handlar om mer än att bara kränga elabonnemang. Det handlar om ärlighet, menar Stefan. GodEl tappar hellre en kund än att frisera sanningen.

- Som vi ser det är säljledet det led som står allra närmast våra kunder. De möter kunderna på stan och pratar med dem över telefon. Den delen är därför väldigt känslig att outsourca. Det handlar om relationer och så fort du outsorcar relationer, fattas det en viktig länk i kedjan.

På GodEl jobbar ca 40 anställda året runt. Under sommarmånaderna ökar antalet till 100. Genom samarbete med Arbetsförmedlingen och befintliga medarbetare som ger nya kontakter, hittar man de riktiga säljtalangerna med hjärtat på det samhällsmedvetna stället.

- De medarbetare som söker sig till oss gör det för att de vill påverka något i ett större sammanhang. Möjligheten att få vara med och förändra världen på arbetstid är ju ett kvitto på det. Vi erbjuder löner som kanske ligger lite under snittet, men å andra sidan känner våra medarbetare att det här är deras ”baby”. Det är allas baby och alla är med och tar sitt ansvar för att det ska gå bra.

Förenar välgörenhet med business

Som ledare är Stefan Krook mån om att föra dialog med medarbetarna. Han håller ingen fasad, säger han själv, utan är och vill vara en i gänget. Styrkan är individerna som tillsammans skapar klimatet och laddar varumärket.

Och GodEl har lyckats, inte bara med sin affärsmodell som förenar business med välgörenhet, utan även med det starka varumärke som bolaget lyckats bygga upp och förvalta. Trenden framåt, när Stefan siar om framtiden, är att han tror vi rör oss bort från punktinsatser när det gäller välgörenhet.

- Jag tror på att vi alltmer kommer behöva hitta affärsmodeller som bygger på att göra gott. Vi kommer behöva bygga bolag som har ”att göra gott” i sitt DNA.  Det förväntas av företag att de tar det här ansvaret och jobbar åt det hållet. Både kunder och potentiella medarbetare kommer vända de andra bolagen ryggen, tror jag.

Han påminner om att alla faktiskt kan göra något genom att ta ett steg med utgångspunkt från var företaget befinner sig i dagsläget. Svårare än så behöver det inte vara. GodEl är en extrem i sammanhanget. Det går att göra mindre, men ändå göra skillnad.

- Det är inte altruistiskt, det är viktigt att förstå. Det handlar bara om att göra affärer med en ny värdegrund att stå på.