Man kan nästan säga att Margareta Barchan är entreprenörskapet personifierat. Under hela sitt yrkesverksamma liv har hon drivit sina idéer och tankar inom olika bolag -  bland annat grundade hon det framgångsrika kunskapsföretaget Celemi. Sen många år bor hon nu i Lausanne i Schweiz, men då och då reser hon till Sverige. Nu senast för att delta som föreläsare och prisutdelare under entreprenörsgalan i Stockholm.

Idag arbetar hon främst som föreläsare och konsult för att hjälpa företag med hållbar utveckling. Men det begreppet är, enligt Margareta, inte helt enkelt att förhålla sig till. Ord som ”företagsansvar” och ”samhällsansvar” är också termer som hon anser ofta missförstås – kanske till och med missbrukas.

Under entreprenörsgalan samtalade hon med de nominerade företagen, men också med många andra företagsledare inom näringslivet i Sverige. Uppfattningen hon fick var att det krävs en attitydförändring kring de här frågorna, åtminstone i de mellanstora företagen. De internationella jättarna har ofta kommit långt i arbetet med hållbarhet och långsiktighet, menar Margareta.

- När man nämner företagsansvar är min tolkning att man ofelbart hamnar på en skev nivå i diskussionen. Företagsansvar, för mig, är att följa regelboken vad gäller att driva företag framåt år efter år. Samhällsansvar är däremot det man gör för samhället – arbetstillfällen, betalar skatt och så vidare. Här finns risk att man blandar ihop begreppen och tror att det är samma sak. Man börjar genast prata om ”jag har si och så många anställda, jag betalar si och så mycket i skatt och sponsrar den lokala välgörenhetsorganisationen – ergo, jag tar mitt företagsansvar och det räcker med det”. Men i min värld talar vi om långt mer djupgående strukturer som måste förändras. Ett företag som producerar produkter måste exempelvis ta hänsyn till hela produktionskedjan och ha ett helhetstänk - det handlar om ekonomiskt och moraliskt ansvar, och ansvar för alla avtryck man gör i värdekedjan - att hela processen är socialt och miljömässigt hållbar.

Vinster att göra

Margareta drivs främst av att se hur våra nya miljömässiga förutsättningar på jorden faktiskt skapar möjligheter – inte hinder. Det finns vinster att göra här, både för individer och företag.  Hög befolkningstillväxt, klimatförändringar och utarmade naturresurser är faktum som vi alla ställs inför idag. Det går inte att titta bort. Det nya synsättet måste innebära att vi ser sanningen i vitögat och inte skräms av den.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Det finns stor kraft att hämta här. När företag lyckas ta tillvara medarbetarnas engagemang och kunskap i de här frågorna och lyfter dem till en bolagsfråga, finns oerhörd potential att faktiskt få förändring till stånd, menar Margareta.

Men för att nå fram måste man prata med näringslivet på rätt sätt. Domedagsprofetior fungerar inte. Margareta menar att det i mångt och mycket också är en emotionell fråga.

- Det finns generellt ett obehag inför miljöfrågor och det är lätt att främst känna det tunga kravet istället för att se möjligheterna. Om man kan få ledningen att förstå att det finns pengar att tjäna i att skapa ett gemensamt engagemang hos medarbetare - som i sin tur leder till ökad innovation och effektivitet – då börjar vi komma någonstans.

Strävar efter öppen diskussion

När hon jobbar med ledningsgrupper brukar hon inleda med att diskutera de senaste nyheterna inom området och presentera intressanta fakta som väcker åsikter. Det skapar en öppen dialog i gruppen där man inte måste blotta halsen eller öppet visa sin okunnighet på området. Istället blir effekten att individerna faktiskt pratar om aktuella miljöfrågor klimatfrågor eller socialt engagemang. På så sätt blir barriären och obehaget mindre och det blir en ohämmad och öppen diskussion. Snart blir kopplingen tydlig till det egna företagets ansvarsbild och roll i ett större sammanhang.

Margareta tycker att perspektivet är fel när företagen håller ryggarna fria genom att skänka pengar till välgörenhetsprojekt på andra sidan jorden, samtidigt som de undviker att se över sin egen business. Vi skulle uppnå mer om vi istället fokuserade på att göra saker i rätt ordning. Och här kommer ledarskapsfrågan in.

- Jag tror, till exempel, på ett samarbete mellan de stora bolagen kring de här frågorna. Istället för att sitta och vänta på olika lagstiftningar som man måste anpassa sig till, bör företagsledarna fokusera på att agera i förväg. På det sättet drivs frågorna från företagen och blir baserade på innovation och lönsamhet kring hållbarhetsfrågorna. När vi, som ofta sker idag, sitter och avvaktar statliga lagar handlar det tvärtom om stora kostnader, omorganisationer och anpassning utifrån de yttre omständigheterna. Det är passivt och långsamt.

Saknar ett begrepp

Uppfattningen ute i världen är ofta att Sverige kommit långt när det gäller hållbar företagsutveckling. Men det finns mycket kvar att göra, menar Margareta. Och hon saknar ett ord eller begrepp som helt adekvat kan beskriva vad ett företags sociala och miljömässiga engagemang bör innebära – nämligen ansvar genom hela värdekedjan. Ansvar för att anlita leverantörer som uppfyller miljömässiga krav, drägliga arbetsförhållanden i alla led, marknadsmässig löneutveckling, transporter och ända ner till återvinning av konsumentförpackningen.

- När vi pratar om ”företagsansvar” blir diskussionen för grund. För det handlar om förändring som angår oss alla – vi som jobbar, vi som driver företag, vi som konsumerar, vi som tillverkar och så vidare. Varje steg och dimension i det här handlar om ansvar. Då blir ett förenklat begrepp som ”företagsansvar” för snävt och missriktande.

När det gäller ledarskapsfrågan pratar Margareta om två viktiga aspekter, två sätt att leda som måste samspela. En programmatisk förändring, det vill säga en förändring som sker från toppen, där exempelvis ledningen tar ett allomfattande beslut om vilken väg företaget ska gå. Och en transformatisk förändring där förändringen istället sker på omvänt sätt - nedifrån och upp och som påverkar hela organisationen från andra hållet. Enligt Margareta måste en företagsledning ge klara och tydliga direktiv och ramar som ger medarbetarna förtroendet att driva förändringen. Det är medarbetarna som bäst vet hur man kan driva saker på nytänkande sätt.

"Blommar av sig själva"

Det senare går kanske att förklara med liknelsen av en myrstack. Hela myrsamhället består av många starka individer som inte vet vad de andra gör, men ändå bär en viktig del i  framställandet av en gigantisk stack. I varje individ finns en oerhörd drivkraft som är förutsättningen för skapandet av hela den avancerade organisation som en myrstack består av.

- Man kan säga att en organisation består av många som blommar av sig själva, men vi vet inte exakt hur eller hur det bildar den där helheten som skapar en företagskultur. Privatpersoner har ofta starka värderingar och kunskaper som inte står i samklang med företagets. Att som ledare lyckas ta tillvara på den kraften som kommer via det som ligger medarbetarna nära om hjärtat, är nödvändigt och en förutsättning för att få en förändring till stånd. Det är då vi gör det möjligt att komma till helt nya nivåer när vi pratar om företagens hållbara utveckling. En bra ledare ser den här potentialen och förstår hur han eller hon kan utnyttja människors kompetens till att utveckla företaget. Idag finns, just i hållbarhetsfrågorna, ofta en konflikt mellan privatpersonens åsikter och värderingar och företagets sätt att arbeta.

När man jobbar med förändringar inom stora bolag, menar Margareta att en ledare också alltid måste vara tydlig med varför det är viktigt för företaget att byta spår. Och i hennes roll gäller det att trycka på rätt knappar för att lyckas åstadkomma något som får effekt ur ett större och hållbart perspektiv.

- Jag vill trycka på innovation och på att det går att vinna stora konkurrensfördelar med att jobba med hållbarhetsfrågor och företagens ansvar. Idag byter chefer jobb ofta och deras uppdrag på den tillfälliga posten är att göra företaget lönsamt. Det är viktigt att man förstår det. De har sitt rykte och sin egen karriär att tänka på. Men om jag lyckas få dem att förstå att det inte ligger en motsättning i ekonomisk framgång och att jobba med ett bredare samhällsansvar, då har jag verkligen nått någonstans. Det är själva bolagets framtid vi pratar om här, även om chefer och ledare kan komma och gå.

Släpp in medarbetarna

Det låter inte helt enkelt att få den här typen av förändringar till stånd, men Margareta menar att mycket handlar om att ta in och engagera medarbetarna i det strategiska arbetet.

Ledare runtom på företagen kan bli bättre på att erkänna sina kompetensbrister i just de här frågorna. Då lämnas automatiskt rum för människors förmåga att bidra med sin kunskap och det bli synligt vilken tillgång varje enskild medarbetare faktiskt är. Med ett sådant arbetssätt förenar företaget medarbetarnas hjärtefrågor med bolagets visioner -  en genuin och stabil företagskultur är på väg att etableras. Sådant växer inte på träd och blir en enorm konkurrensfördel.

När hon arbetar ute på företagen har hon en konkret och lättbegriplig modell som bjuder in alla att delta i att lägga den framtida strategin. Sen ”håller hon dem i handen” genom processen.

En av hennes största drivkrafter är just människors förmåga att genomföra förändringar genom målmedvetet och kraftfullt strategiarbete på lång sikt.

- Min uppgift, och det jag också brinner för, är att få stora bolag att förstå hur strategiska förändringar i organisationen påverkar människor och därigenom också hela företagets framtid. Jag ser hur ett djupt och målmedvetet strategiskt arbete kan förändra hela tankesättet inom en organisation. Jobbar vi så, kommer vi att gå framåt. Och det är den enda vägen jag ser att företagen kan ta när det gäller de stora förändringar vi alla står inför idag.