- Vi i Sverige är inte alls så ”lagom” som  vi tror. Långt därifrån. Vi lever i en extrem kultur relativt till andra länder och har stort fokus på självförverkligande.

Så inleder Jan Artem Henriksson när vi slår oss ner vid ett bord i foajén på hans kontor. Tanken är att samtalet ska handla om värderingar och självledarskap. Jan är en av grundarna till SelfLeaders och var också en av dem som arbetade fram en särskild kurs i självledarskap på Handelshögskolan i Stockholm. I början rådde tveksamhet - idag är det ett av de mest populära programmen på skolan. Nu arbetar han heltid med att hålla föreläsningar och utbildningar med utgångspunkt i motivation och självledarskap för både högskolor och näringsliv.

Jag skulle kunna avhandla många saker med Jan, men vi har valt att hålla oss till värderingar – och behovet av att ägna sina timmar på jorden åt meningsfulla saker.

Vi börjar med att prata om sekulariseringens betydelse för vår självbild. För i takt med att samhället blir alltmer sekulariserat inser vi att det plötsligt inte är lika självklart vad vi ska följa. Vi har inte längre någon hård ram att förhålla oss till. Allt flyter, allt är upp till oss själva.

- Sekulariseringen gör allting mycket lösare i kanterna och det i sig skapar mycket ångest. Vi har ingenting att falla tillbaka på när vi fattar våra beslut och allting är i slutänden upp till oss själva. Vi litar inte längre på något som vi kan följa. Inte våra föräldrar, inte traditionen, ingen präst eller gud. Vi vill inte längre foga oss och bli styrda.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Här kommer självledarskapet in. För vi vill inte bli styrda utifrån, men på något sätt måste vi ju ta kommandot över våra liv. Det är med andra ord upp till oss själva– att leda oss själva?

- Precis. Men vi förväntas göra det utan egentliga guidelines. Vi har aldrig fått lära oss att vara helt autonoma och det är i den här brytpunkten som vi antingen kan skapa kraft eller bränna ut allt. De företag som förstår att vi saknar den här delen i oss själva, har en unik möjlighet att skapa starka företagskulturer som får människor att växa dynamiskt och genuint. Det är mycket kraftfullt.

Jan nämner IKEA som ett positivt exempel på ett företag som försöker tillvarata människors driv och omvandla det till energi och engagemang.

Men det går inte att göra mirakel bara genom att åstadkomma ett öppet och insiktsfullt klimat på arbetsplatsen. Det handlar också om individen och de personliga värderingarna. Och då får man inte ha gamla ledarskapsglasögon på sig.

- Människor har större behov än någonsin att leva sina värderingar därför måste vi bygga organisationer för människor som är verkligt drivna i sig själva. Men för att komma dit, för att företagen och individerna ska gå åt samma håll – då krävs också att individen har insikt kring sina egna personliga värderingar. Och självklart också vara trygg i dem.

Över generationsgränserna

Jan Artem Henriksson menar att vi skulle kunna öka välbefinnandet och graden av motivation på landets alla arbetsplatser om vi lyfter blicken och tar den här kunskapen på allvar. Viktigt här är också att se och förstå att värderingar inte är något vi föds med. Vi utvecklar dem under livets gång och de styrs av erfarenheter och över generationer.

- Vi kan prata om tre  olika värderingstyper – grundvärderingar, självförverkligande och det som växer fram alltmer nu och som brukar kallas ”beyond Maslow”. Alltså det som handlar om meningsfullhet. När man har åkt tre gånger till Thailand börjar man ifrågasätta varför det är meningsfullt. Man vill bidra till något större helt enkelt. Som Dan Pink säger – ”Purpose”. Allt fler unga har mycket starka visionsvärderingar och vill söka mening i allting.

Jan använder en välbekant tanke och företeelse för att illustrera hur detta även påverkar synen på oss själva över generationer. Med hjälp av en vanlig cykel blir det plötsligt så tydligt vad som har hänt över tid.

För hundra år sedan var en cykel något ouppnåeligt. Kanske sparade man pengar och jobbade hårt år efter år för att till slut ha råd att köpa en – som vuxen. Nästa generation kämpade på med extraknäck och sommarjobb för att kunna köpa en någon gång i övre tonåren. När vi hamnar på 70-talet känner jag igen mig: man fick en födelsedagspresent och det är något man fortfarande inte glömmer – sin första cykel.

- Idag får många barn en cykel utan att ens ha önskat sig en. Den blir mest bara stående. Med det exemplet vill jag främst visa hur olika generationer drivs av helt olika saker. Exempelvis blir det mindre fokus på det praktiska och mer fokus på självförverkligande och mening hos de yngre. Det är viktigt för oss att se det för att kunna åstadkomma förståelse över gränserna. Det är viktigt att se vilka värderingar man präglas av själv.

Tydliga värderingar, tydliga val

Det går att koppla ihop det individuella planet med företagets. Jan Artem Henriksson berättar om undersökningar som visar att de som har koll på sina personliga värderingar lättare kan svara på frågan ”Varför går du till jobbet?” och därmed känner mer mening i vardagen. Det har visat sig vara viktigare än att känna till organisationens ledord när det kommer till motivation.

- Organisationens ledord är otroligt viktiga för att skapa en gemensam riktning. Men det viktiga är att varje medarbetare känner att de får plats med sina värderingar och drivkrafter inom företaget, om de ska vara verkligt engagerade. Att känna sina egna värderingar och veta vad som förväntas av en gör både valen och möjligheterna tydligare. Du vet varför du gör saker och blir inte bara en person som flyter med. Ditt engagemang ökar, både på jobbet och i livet.

Självledarskap, återigen. Plötsligt handlar det om dig själv - och blir därmed motiverande. Och när du känner dig själv och dina egna drivkrafter kan du plötsligt se de gemensamma beröringspunkterna som du och ditt företag har. Vad som gör det meningsfullt att det är just du som jobbar just där. Du kan rikta din motivation och känner till förväntningarna.

- Det finns en rädsla i att jobba med det personliga och den är oftast obefogad. Det är inte så att folk kommer att jämföra sina värderingar med organisationens och sen sluta om det inte är samma. Ambitionen måste vara att hjälpa individen hitta sin drivkraft och integrera den i det som man ska åstadkomma tillsammans. Här handlar det ju om att få leva ut sina värderingar inom ramen för det företag man jobbar på och har en relation till. Du är där varje dag, åtta timmar om dagen och vill kunna vara dig själv. En tydlighet på dessa områden påverkar starkt välmåendet och kan bidra till en högre känslomässig växel.

Från abstrakt till mänskligt

Trenden har gått från att jobba med organisationsutveckling utifrån strukturer, ramar, matriser och processer till att fokusera på gruppen och sätta samman team med ”rätt” personligheter.

Jan Artem Henriksson menar att det nu finns ännu effektivare sätt att jobba på.

- Idag upplöses team och projektgrupper hela tiden. Du ingår dessutom förmodligen i flera projekt samtidigt beroende på vilken kompetens du besitter. Därför är det fungerande individer vi måste sträva efter – om du är grundad i dig själv kan du ingå i vilket team som helst och bli effektiv. Då finns styrkan kvar, oavsett var individen befinner sig. Det är så självklart egentligen.

Så vi går från abstrakta system till individuella och mänskliga processer. Det ökar produktiviteten, människor mår bättre, upplever stor meningsfullhet där själ och hjärta kommer med utan motstånd eller övertalning.

Det finns ett ord för det: autonomi. Som Dan Pink redan konstaterat – en av grundstenarna, tillsammans med drivkrafterna kompetens och tillhörighet som alla människor delar.

- När vi är rädda för att inte duga till eller få tillhöra en grupp börjar vi kompromissa med våra värderingar och vår autonomi. Många känner igen sig i det, det är jag säker på. Tillhörighet handlar också om att få dela vår historia och föreställningar om framtiden med andra. Det skedde naturligt förut när vi levde tillsammans. Idag behöver vi söka upp den dialogen och dela våra erfarenheter för att skapa förståelse och tilltro med hjälp av våra individuella berättelser. Då kan vi också börja uppskatta varandras olikheter och hitta styrkorna, säger Jan.

Han menar att tilltro och tillit i team inte är någon man kan jobba med direkt. Det är snarare en produkt eller ett resultat av andra saker. Och öppenhet har enligt forskningen visat sig vara den snabbaste vägen för att skapa tilltro och tillit.  Öppenhet kring våra personliga historier och öppenhet och tydlighet kring vad som förväntas och gäller på de olika nivåerna i en organisation.

- Tilltro är som en god doft från en maträtt – den kommer från ingredienser och råvarorna som maträtten består av. Ju bättre råvaror, desto ljuvligare doft.

Har vi koll?

Varför är det då så svårt att leva sina värderingar? Varför tar vi oss så sällan tid att reflektera över de här sakerna? Det borde vara lika naturligt som att röra på sig regelbundet eller ta en dusch då och då.

Jan Artem Henriksson har tre anledningar som han tror påverkar oss. Vi tror att det är lätt! Vi tror att vi är enklare än en vanlig Excel-modell som vi kan lägga mycket tid på. Men tänk om vi hade likadant förhållningssätt till företagets mål? ”Vi har ungefärlig koll och kör på lite känsla. Men vi har inte tid att titta på det just nu…”.

Ett annat skäl kan vara våra försvarsmekanismer. Vi är livrädda för att bli uteslutna ur en grupp om vi inte passar in i normen och har därför utvecklat en förmåga att rationalisera våra beteenden, baserat på den gemensamma normen istället för att söka verkliga orsaker. Det gör det svårare att förstå egna och andras motivation.

- Den sista anledningen är att vi helt enkelt överskattar oss själva. Det har vi inbyggt i våra system. De flesta tror till exempel att de är bättre bilförare än genomsnittet. Vi tror generellt att vi har bättre koll än andra på var vi står värderingsmässigt. Du tror inte att just du måste jobba med de här frågorna. Alla andra däremot…

Leva värderingar - varje dag

Kan det vara så att vi står mitt i ett paradigmskifte nu? Jan Artem Henriksson menar att det är så. Det finns idag ett allt större behov, särskilt hos unga som kommer in på arbetsmarknaden, att leva sina värderingar. Varje dag.

”Personlig utveckling” har gått om livsbalans och hög lön på listan över viktiga saker när människor söker jobb. Men det finns också en stor osäkerhet kring hur den här utvecklingen ska ske. Vilket är symptomatiskt, menar Jan.

- När det finns ett glapp mellan en sorts luddig önskan om något och ett faktiskt behov, blir det lätt att man säger ”Utveckla mig!”, utan att individen egentligen har reflekterat över varför eller hur. Med ett fungerande självledarskap blir det tydligt på vilket sätt man vill jobba med sig själv för att komma framåt. Vi behöver få ett språk kring de här frågorna. Så att medarbetarna kan uttrycka sina drömmar och önskemål och cheferna får en chans att kunna plocka upp dem, för att sen ge förutsättningar för att förverkliga dem.

Enligt Jan finns tre nivåer av den personliga utvecklingen. Man måste känna sina värderingar och därmed sin grund för autonomi. Sen bli medveten om sina egna för att kunna utveckla mästerskap, känna mer flow och kompetens i vardagen.

Den sista biten handlar om tillhörighet och att känna gemenskap och mening i det man gör tillsammans med andra. Organisationen är en utmärkt plats för att hjälpa individen att jobba med samtliga drivkrafter - om det finns en medvetenhet. Vi kan bygga extremt autonoma team och organisationer som besitter förmågan att lösa komplexa problem, vågar fatta egna beslut, dra åt samma håll och känna stor glädje på vägen, menar Jan Artem Henriksson.

Men det går inte av sig självt. De mänskliga behoven behöver bli en del av vardagen, tas hänsyn till i medarbetarsamtalen, ledarskapsutbildningarna, värderingsarbetet och på lunchen.

- Vi måste våga prata om de här frågorna. Vi måste börja nu, avslutar Jan Artem Henriksson.

Här hittar du första delen i artikelserien - Den inre elefantens gång... Och här hittar du del två "Motivation är inte ett individuellt fenomen".