Sedan det nya milleniets början, då begreppet psykologiskt kapital myntades av den framstående forskaren Fred Luthans och Carolyn Youssef-Morgan, har mängder av vetenskapliga studier gett belägg för att psykologiskt kapital är en av de viktigaste resurser vi besitter om vi vill få ett bra liv, privat såväl som professionellt. Denna forskning har gett vid handen att psykologiskt kapital i arbetslivet till exempel är relaterat till:

• Gott ledarskap och utveckling av detsamma.
• Fysiskt och psykiskt välbefinnande.
• Inre motivation.
• Engagemang och arbetstillfredsställelse.
• Goda arbetsprestationer.
• Förbättrat samarbete.
• Minskad personalomsättning.
• Ekonomiska resultat.
• Lägre grad av psykologiska olusttillstånd såsom stress, ångest och nedstämdhet.
• Minskad risk för utbrändhet.
• Lägre grad av dysfunktionella/kontraproduktiva beteenden hos chefer och medarbetare.

Antalet studier växer konstant och det finns idag gott fog för att säga att organisationer har mycket att vinna på att finna vägar för att öka det psykologiska kapitalet hos sina chefer och medarbetare. Vad består då detta så viktiga mentala bankkonto av egentligen? Ska man kunna fylla på det så är det ju såklart en viktig utgångspunkt att veta med vad.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Först och främst, psykologiskt kapital avser sådana mentala resurser som åtminstone till viss utsträckning går att påverka och utveckla. Lite grovt tyder forskningen på att ungefär 50 procent av det psykologiska kapitalet bestäms av våra gener, vilket lämnar den andra ungefärliga hälften åt sådant som inte har bestämts i det genetiska lotteriet och således blir möjligt att påverka.

Dessa till viss del påverkbara resurser ska också, för att få klassificeras som psykologiskt kapital, ha erhållit gott om vetenskapligt stöd för att de verkligen har en positiv betydelse för vårt mående och våra prestationer. Fram till dags dato har fyra komponenter, eller valutor om vi så väljer att kalla dem, av psykologiskt kapital identifierats som var och en uppfyller dessa krav. Dessa kallas i tur och ordning för hopp, egenförmåga, resiliens och optimism. Tar man de inledande bokstäverna i dessa så får man passande nog akronymen HERO varför modellen ofta populärt brukar kallas för HERO-modellen, såsom i vår inre hjälte.

Hopp har med framtiden att göra och kallas ibland populärt för att ha viljan och se vägen. Det handlar om i vilken utsträckning vi ser framtiden an med tillförsikt, har klara och attraktiva målbilder som vi önskar att uppnå och förverkliga, vet hur vi ska gå tillväga för att lyckas med detta och har en god beredskap för att hantera eventuella hinder och problem som kan uppstå på vägen.

Egenförmåga, ibland kallat självförtroende, är mer knutet till de specifika utmaningar och problem vi möter i vårt liv, till exempel i vår roll som chef, och handlar om i vilken utsträckning vi tror gott om vår egen förmåga att kunna hantera dessa på ett godtagbart sätt.

Förmågan att hantera och komma åter efter svårigheter, kriser och allehanda svackor kallas för resiliens och består dels i hur vi hanterar krisen som väl har uppstått såväl som hur snabbt och hur mycket vi lyckas komma ur den, i sin ytterlighet rentav stärkta av det hela.

Slutligen, optimism avser ett överlag positivt sätt att betrakta tillvaron och det som vi är med om. Som det lite populärt brukar beskrivas, att se glaset som halvfullt snarare än som halvtomt.

Var och en av ovanstående mentala resurser har påvisad positiv betydelse för oss. Var och en av dem går också att påverka, hos sig själv och hos andra. Tillsammans bildar de vårt sammantagna psykologiska kapital, ett mentalt bankkonto som varje organisation borde prioritera hos alla sina medarbetare. Hur man gör detta? Det kommer jag att avhandla i kommande krönikor. Nu ska denna skribent ta sig en välbehövd eftermiddagslur, en god sömn är nämligen en av de bästa metoderna för att bygga psykologiskt kapital. På återseende.