Den så hett efterlängtade julafton var äntligen här. Alla barn och vuxna hade varit snälla, så tomten trotsade rusket och gick hem till familjen strax efter Kalle Anka. I ett av de första paketen till fyra-åringen låg ett par sockor. Julfriden bröts av besvikelse: – Jag hatar mjuka paket! Mamman och pappan försöker förklara att så säger man inte. – Men det är ju sant! Säger fyraåringen… Ridå.

Jag satt i ett möte med ledarskapskonsulter häromdagen. De lanserade en ny tjänst för höga chefer. Utbildningen erbjuder diskussionsbaserat mentorskap som ska stärka ledare. Kanske leder diskussionerna till fler frågor, förklarar utbildningsansvarig och det är bra. Diskussionerna ska vara utvecklande, men de behöver inte nödvändigtvis leda till sanningen. Det här fick mig att undra, vad är sanning? Och är vi rädda för den?

Som trendanalytiker har jag bråda dagar så här kring årsskiften, det blir många morgonsoffor, paneler, kick offer och artiklar. Det handlar om att analysera det kommande året och att sammanfatta året som har gått. Om jag ska i en mening sammanfatta 2017, så handlar det om just sanning. Eller 2017 har handlat mycket om bristen på sanning.

Oxford Dictionaries valde ”post-truth” till årets ord 2016. Ordet syftar till de situationer där objektiv fakta betyder mindre för att skapa folklig opinion än att anspela på känslor och personlig övertygelse. Användningen av ordet ökade markant i och med Brexit och presidentkampanjen i USA. Grundade Obama ISIS? Var Hillary Clinton inblandad då en FBI agent dog och låg George Bush bakom 9/11? De här ryktena är alla effekter av det som kallas post-truth society.

Transparens-trenden uppkom i och med att sociala media blev en allt viktig informationskälla för oss. När känslorna svallar över tar vi oss INTE tid att kritiskt källgranska, innan vi glatt, eller argt delar artiklar i våra flöden. En av mina favoriter är då välmenande vänner på Facebook delat en varning för de två skumma männen som sägs vandra runt i stan och knacka på och utge sig för att jobba för ett VVS-företag. Bilden på de två skumma typerna är av Marv och Harry, skurkarna i filmen Ensam hemma.

Förra årsskiftet var jag flitigt anlitad att prata och skriva om Filterbubblor. Fenomenet där sociala media låter anpassa information vi får genom att se till vad vi redan gillar och tycker. Så de som redan tror på mångfald, får bekräftat att mångfald är bra för samhället, medan de som inte tror på mångfald får bekräftat att det bara är PK-eliten som försöker luras genom att fritt öppna gränserna för flyktingar. Vad som är sanning är alltså olika beroende på hur du har valt att trycka på din like-knapp.

I #metoo-kampanjen har vi kunnat följa kvinnors sanningar. Sanningar som har rivit upp många känslor och ännu fler diskussioner kring sanning. Jag tänker bland annat på medie-profilen som i en tweet säger: - Hur blev kvinnorna plötsligt 100% trovärdiga år 2017? Ja, vem ska man tro på, tro på tro på, tro på?

Under 2016 och 2017 kunde vi också följa uppkomsten av ryska, så kallade Trollfabriker, där icke-sanningar spreds för att skapa en förvirring kring vad som är sant och inte. Något som flera analytiker säger vara förklaringen bakom att Trump valdes till president. Garry Kasparov, stormästaren i schack, varnar för att Trollfabrikerna är ett medvetet drag för att skapa kaos och oordning och ett sätt att ta kontroll över Internet.

Och när vi ändå talar om Trump, så valde ju hans administration att i myndighetsbudget förbjuda ord så som forsknings- och evidensbaserat och även mångfald. Tja, om inte ens forskningen får leverera sanningar, vem får då stå för sanningssägandet?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Men den viktigaste delen i mitt arbete som trendanalytiker handlar ju om att spana in i framtiden. För det första så erbjuder digitaliseringen helt nya möjligheter att identifiera sanningar. Då allt fler av våra prylar blir uppkopplade, kan vi få tillgång till trovärdig data. Med rätt algoritmer kan vi förutspå sanningar. Förutse trafik, väder, hälsa, elförbrukning. Visste du att Hälsorörelsen har i ett projekt visat att med hjälp av Big data kan vi med 96 % säkerhet förutse personer som kommer att få diabetes flera år innan de första symtomen visar sig.  Ett japanskt företag arbetar med Algoritmer som ska kunna förutspå var och när brott kommer att begås. Blockchain-tekniken kan också erbjuda sanningar när det handlar om olika transaktioner. Och då pratar jag inte bara om Bitcoins, utan även som sannings-leverabel när det handlar om till exempel identitet, lagfarter, kontrakt med mera.  

Vi längtar efter media, företag och konsulter som levererar sanningar. Underbyggda, källkritiskt granskade sanningar. Obestridliga sanningar. Och inför riksdagsvalet 2018 så kommer sanningar att vara vattendelaren. Vems sanningar tror vi på? Kommer Trollfabrikerna att blanda sig i även det svenska valets sanningar? Jag är rädd för det.

Avslutningsvis vill jag ändå erkänna att jag innerst inne var stolt över fyraåringen som mitt i julfriden levererade den sannaste av sanningar – Jag hatar mjuka paket! För frågan är inte vad man får och inte får säga, frågan handlar snarare om vi klarar av att höra sanningen?