När vi har gjort något där vi tycker att vi har presterat bra, åstadkommit något vi tidigare inte klarat eller bara orkat ta tag i den där surdegen som legat över oss ett tag, då känns det riktigt bra att belöna oss själva på något sätt. Det känns så otroligt bra att få den där belöningen. Ju svårare uppgift, desto bättre känns belöningen. 

När jag har klienter som jag coachar med mental träning så vill jag att de bestämmer sin belöning samtidigt som de sätter upp sin målbild, och att belöningen är i paritet med målet. Det vill säga att om de ska klara ett litet mål så är belöningen inte så stor, men siktar de mot OS och gör en fantastisk insats när OS väl kommer så ska belöningen också vara stor och eftersträvansvärd. 

Behöver vi verkligen belöningar?

Belöningen är alltså den extra morot som kan få dem att orka kämpa lite extra när det känns tungt och jobbigt. Det är därför det är viktigt att redan från början bestämma sin belöning i samband med att de sätter målet. När mjölksyran sprutar i kroppen och varenda cell skriker av smärta, eller när de ska göra ett stort uppdrag på jobbet som utmanar dem, då är det viktigt att kunna tänka till på vad de ska ge sig själva i belöning när de klarat uppdraget. 

De dagar när det känns som jobbigast, när regnet öser ner ute och nordanvinden viner och du vet att du måste sticka ut på ett flera timmar långt träningspass, eller när du behöver lära dig saker som kanske känns både svåra och tråkiga men är nödvändiga för att du ska kunna slutföra ditt uppdrag på jobbet, det är då du ska kunna titta upp på din målbildstavla och se belöningen som väntar när du uppnått ditt mål.

Vi har lättare att motivera oss när vi har en belöning att se fram emot jämfört med om vi förväntas klara ett mål enbart genom tvång. Det är därför viktigt både i din roll som ledare och i ditt självledarskap att skapa belöningar som motiverar både dig själv och dina anställda till att verkligen vilja nå målen. 

Om du upplever att dina medarbetare har svårt att nå målen så kanske det är dags att se över belöningarna, och även se om målen är uppsatta på ett konkret och uppnåeligt sätt. En viktig detalj är också att de anställda verkligen vet vad som förväntas av dem. En tydlig och transparent kommunikation är A och O, både när det gäller målsättningar, förväntningar och belöningar, för att göra de anställda delaktiga och motiverade att gemensamt sträva mot uppsatta mål. 

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Varför känns det så bra?

När vi ger oss själva en belöning så startas fysiologiska processer i hjärnan som får oss att må bra och känna oss nöjda. Det här är en livsviktig funktion som är en stor del av evolutionen. Vårt belöningssystem är alltså inställt på att vi mår bra av närhet, sex, motion, mat med mera. Det som får oss att överleva, reproducera och bli livskraftiga. 

Vi har en signalsubstans i hjärnan som heter dopamin. Dopaminet är, ur ett evolutionärt perspektiv, en livsviktig signalstubstans. Det har bland annat som uppgift att belöna beteenden som påverkar vår överlevnad, och det har även stor inverkan på vår psykiska och fysiska hälsa. När vi äter mat och känner mättnad så känner vi oss nöjda, dopaminet har en stor bidragande effekt till det. Mat är livsnödvändigt och därför belönas vi när vi äter. Samma sak gäller med närhet, sex och motion, vi behöver dessa saker för människans fortlevnad, alltså belönas vi och får en behaglig känsla i kroppen när vi får detta. Vi känner oss nöjda, glada och tillfreds. Det innebär så klart att vi vill känna den här känslan igen och igen och igen. Vem vill inte känna sig tillfreds och nöjd med sina insatser?

Hur kan belöningar stjälpa?

Det är en relevant fråga att ställa. Hur kan något som ger en så bra känsla ibland bli så dåligt? Jag syftar på missbruk av olika slag, det kan vara tobak, droger, alkohol, sex, spel och så vidare. De kickar nämligen igång samma belöningssystem i hjärnan, och dopaminet som rusar runt i vår kropp får oss att må bra – men leder till en ständig jakt efter belöning, och i förlängningen skapas ett beroende. 

Vårt samhälle må ha utvecklats i en rasande takt under det sista århundradet, men vår hjärna och våra kroppar är fortfarande stenåldersmänniskor och kan inte skilja på naturliga och kemiska substanser. Den kan inte heller skilja på det som är bra på riktigt och det som är bra på låtsas för oss. Som jag nämnde tidigare, mat, närhet, sex och motion är bra på riktigt, men hjärnan kan inte skilja på när vi börjar ha en osund inställning till mat, sex, droger eller alkohol. Det är fortfarande samma primitiva känslor som belönas, men hjärnan vill ständigt ha mer av den där ”härliga belöningen”.

Våra andra ”lyckohormoner”

Du kanske har hört talas om begreppet ”lyckohormoner”; det är ett samlingsbegrepp för fyra olika hormoner som samspelar, och när de alla är i balans så mår vi bra och känner oss tillfreds med livet. Tillsammans med det ovan beskrivna dopaminet samverkar även nedanstående tre hormoner till vårt välmående:

Endorfiner är kroppens eget smärtstillande ”morfin”, det skickas ut när vi skadar oss för att lindra smärtan. Endorfiner kickas även igång av motion, det är en av anledningarna till att vi behöver röra på oss för att minska smärta. Jag har levt med långvarig smärta i 29 år och jag kan lova att det aldrig blir bättre av att vara stilla, däremot märker jag direkt hur smärtan lindras av motion. Förutom att vara smärtlindrande så ger endorfiner också eufori och lyckokänslor, speciellt när vi gjort utmanande saker. Då har adrenalinpåslaget varit stort, och när vi har klarat av den utmanande uppgiften kickas endorfinet igång direkt och vi känner oss riktigt lyckliga och euforiska. 

Oxytocin är vårt ”lugn-och-ro”-hormon som bland annat sänker stressnivån i kroppen. Oxytocinet frisätts när vi till exempel får en massagebehandling, vid meditation, yoga etc., men även när vi umgås med vänner eller när vi gör något bra för något annan. Så varför inte passa på att bjuda hem några vänner, laga mat tillsammans och ha en rolig och avslappnad kväll. Dina lyckohormoner kommer att jubla (och då gör du det också)!

Serotonin är vårt ”humörhormon”. När vi har för lite serotonin kan det skapa nedstämdhet och depression. Vi får även ett ökat sötsug och kan få sömnproblem. Något som påverkar oss här i det mörka Norden är ljuset; det finns det en direkt koppling till att mer dagsljus ger högre serotoninnivåer, så se till att vistas ute i dagsljus minst 15 minuter varje dag, speciellt vintertid. På sommaren är det lite lättare för oss att vara ute och vi märker ofta själva att vi blir gladare, piggare och orkar mer under sommarhalvåret. Ljuset har en enorm inverkan på oss och våra hormoner. Ut och njut så mycket du kan nu under sommaren!

Brukar du belöna dig?

Om ja, belönar du dig vid varje framgång och lyckat genomförande, stora som små? Om nej, varför inte? Brukar du bestämma din belöning i förväg? Testa att göra det, i alla fall för de större målen som du sätter upp för dig själv. Det kommer hjälpa dig framåt även när det känns tungt och motigt. Kom ihåg att belöningar kan bestå i alltifrån en powernap på eftermiddagen till en drömresa. Det behöver alltså inte vara en pryl och det behöver inte kosta pengar. Det viktigaste är att du känner att det är en bra belöning för dig och det du har åstadkommit för att få åtnjuta just den här belöningen. 

Hur kan du använda detta i din vardag? 

• Bestäm din belöning i förväg, samtidigt som du sätter upp ditt mål
• Belöna dig för både stora och små framgångar
• Dagsljus >15 min varje dag
• Motion >30 min varje dag
• Massage/kroppsbehandlingar
• God mat, gärna tillsammans med goda vänner
• Tacksamhet, fundera varje dag över vad du är tacksam över