Helena Grönbek-Eriksson, Wise Consulting skrev i början av mars på Motivation.se om acceptans som det nya balans. Att det till stor del är vår egen inställning till stress, som bestämmer hur den påverkar oss och att vi behöver hitta nya förhållningssätt till obalansen. Som acceptans, eftersom obalans är en del av livet.

Så sant! De flestas liv är en studie i obalans och det kan vi leva gott med så länge vi inte klassar det som negativt, utan just accepterar obalansen. Som till exempel balans mellan jobb, fritid och vila, något som många eftersträvar och sällan finner.

Inte så konstigt om man tänker att det ska väga lika i alla vågskålar. Hur många ägnar 8 timmar åt arbete, 8 timmar åt rekreation och 8 timmar åt vila varje dygn?

Balans i sig är inte viktigt, det går utmärkt att leva med obalans i sitt liv.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Jag börjar mer och mer ana att här finns en grund och förklaring till varför verktyg som mindfulness och mental ergonomi har fått så stor genomslagskraft. Med övning blir det lättare, dels att acceptera och dels att faktiskt påverka hur obalansen ska se ut i ens eget liv.  Och lägga kraften på att förändra där det verkligen är vettigt och för att man själv värdesätter det. Det krävs tillit till sina egna val för att skapa kraft att förändra på det sättet.

Det är till exempel många som vill bli mindre stressade och tänker att balans är vägen dit. Men det är så himla lätt att byta en stress mot en annan. Att tänka tankar som ”jag måste sova 8 timmar, jag måste jobba mindre, jag måste ha mer tid med barnen, jag måste besöka mina föräldrar oftare, jag måste hinna med mer på jobbet, jag måste ha bättre livsbalans…” skapar bara ny stress.

Inte nog med att alla de där sakerna stressar var för sig, nu har det skapats stress över att förändra det också. Förändring ger primärt ett stresspåslag i hjärnan, den vet att det blir superjobbigt att förändra och försöka skapa balans mellan allt det där.

Ytterligare stress uppstår, en ond cirkel skapas.

Tänk om vi skulle prova att acceptera precis hur det är just nu och sedan bestämma en enda punkt där det skulle kännas värdefullt att förbättra situationen. Fast det skulle innebära att det fortfarande skulle råda obalans.

Om det till exempel handlar om för lite sömn (och det handlar om sömn för många, enligt nya studier sover 40% av svenskarna för lite) skulle det vara mycket bättre att börja med att skapa utrymme för lite mer sömn i nuläget än att direkt sträva efter en perfekt balans mellan sömn och vakenhet.

Vad säger att det ska lyckas om det råder total obalans just nu? Men man kan ändra lite och börja med att lägga sig 15 minuter tidigare för att sova lite mer än förra natten. Och fundera över vad som ska väljas bort för att skapa det utrymmet. Tiden kommer ju inte att expandera, så för att välja mer sömn behöver något annat väljas bort. Kanske ett TV-program, kvällsjobb, en lässtund, tid på FB/Instagram (ingen bra syssla före sänggåendet, skärmljuset stör lätt insomningen) eller så.

När framgång är nådd på ett område, återstår säkert obalans på andra. Kan det få vara så?

Det är nog en av de vanligaste frågor jag ställer som coach. Hur blir det om vi accepterar den obalans som vi inte kan göra något åt? Det ligger mycket sinnesro i förmågan att acceptera.

Skilj detta balansskapande från att förändra det som verkligen är viktigt. Ta dig an den förändringen genom att ta ett litet steg i taget. Inse att ett liv oftast inte innehåller den perfekta balansen och gör dina egna val.

Anneli Godman föreläser, tränar, coachar och skriver inom Mental Ergonomi.