Att vända ett fiasko

Per Rydberg tog över bygget av Hallandsåstunneln 2008. Nu har han utsetts till Årets projektledare.

Projektleda | Ledarskap | ARTIKEL | DEC 2015

Projektledning, Per Rydberg

Projektledning, Per Rydberg

Få infrastrukturprojekt har varit så förknippade med fiasko som tunneln genom Hallandsåsen. Vem skulle någonsin få för sig att ta över ansvaret för ett sådant mardrömsuppdrag? Per Rydberg gjorde det med nöje – och lyckades, tillsammans med sina medarbetare, vända misslyckandet till en stor framgång. Nu har han utsetts till Årets projektledare 2015.

Säg ”Hallandsåsen” och de flesta svenskar kommer att tänka på miljöskandaler, rättegångar och bortslösade skattepengar. Tågtunneln genom åsen skulle spara 10 minuters restid på Västkusten, men till ett pris som med åren har framstått som alltmer absurt – både ekonomiskt, miljömässigt och tidsmässigt. Projektet, som regeringen fattade beslut om 1991, har i åratal varit stämplat som ett dunderfiasko.

Hur kan någon människa frivilligt ta över ansvaret för ett sådant Kamikaze-projekt?

Per Rydberg har fått den frågan många gånger förr, men tycker att det är ett märkligt sätt att resonera. När han blev tillfrågad om att ta över projektet 2008 behövde han inte tänka länge.

– När man är i den här branschen så tänker man kanske inte så. Jag blev jätteglad över att få den här möjligheten att kröna karriären med ett monument som detta. Jag hade nog ångrat mig hela livet om jag tackat nej. När jag såg att det nya projektet var riggat på ett väldigt professionellt sätt så tvekade jag inte att tacka ja, förklarar han.

Per Rydberg har 35-40 års erfarenhet inom anläggningsbranschen, och har de senaste åren tagit sig an infrastrukturprojekt i megaformat. 2008 tog han över tunnelarbetet, och nu har han krönt karriären genom att äntligen se till att tågen kan börja rulla genom Hallandsåsen. En bedrift som alltså har lett till utmärkelsen Årets projektledare 2015.

Kämpat mot naturlagar

Per Rydberg har drivit projektet under de sju intensiva år då arbetet med de två tunnlarna äntligen kunnat genomföras med framgång. Arbetet har i stort sett pågått 24 timmar om dygnet, så att man mot alla odds lyckades hålla den nya tidsram som gavs när projektet återupptogs.

– Det har hela tiden funnits väldigt stora utmaningar i det här projektet. Det är naturlagar man kämpat mot. De flesta inblandade har nog underskattat dessa krafter, det har bland annat handlat om mycket höga vattentryck och stora vattenmängder i kombination med en extremt komplex geologi. Annars hade det varit enkelt, det handlar ju bara om att göra två hål i berget, säger Per Rydberg.

Motivation.se

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Efter den stora miljögiftskandalen 1997 startade projektet om igen 2003 och tunnelproduktionen återupptogs hösten 2005, med ett nytt upplägg, nya metoder och förändrade miljöförutsättningar. Då uppstod emellertid nya svårigheter i form av inkörningsproblem.

– När jag tog över 2008 så fick jag klart för mig att det fanns en väldigt professionell organisation och ett projekt som i grunden var uppsatt på rätt sätt. Men arbetet hade gått tungt, och min uppgift blev att entusiasmera det här gänget och få alla att inse att det var ett av världens svåraste tunnelprojekt som vi höll på med – men att vi kunde klara det.

Viktigt att kommunicera

Per Rydbergs insats handlade alltså delvis om att motivera medarbetarna. Men han förstod också att det fanns ett behov av att utveckla samverkan med entreprenörer, och såg därför till att införa en systematik för samverkan och att projektet certifierades fullt ut. Därtill fanns även ett behov av att förbättra projektets rykte och kommunikationen med medborgarna.

– Vi bestämde att vi skulle kommunicera med omvärlden, oavsett om arbetet gick bra eller dåligt. Jag tror att miljökrisen på 90-talet ledde till ett uppvaknande och ett paradigmskifte på Trafikverket. Det ska vara en självklarhet för alla att vi har ett trovärdigt och transparent miljöarbete, säger Per Rydberg, och fortsätter:
– När man driver ett stort projekt idag så är det tre faktorer som måste falla på plats; produktion, miljö och kommunikation. Min roll har varit att hela tiden lyfta blicken och se helheten, säger Per Rydberg.

Stora projekt av det här slaget drivs ofta i utdragna planeringsprocesser – men när bygget väl ska genomföras så gäller det att det som ska göras verkligen blir gjort och att tidsplanen hålls. Och då är det ett väl fungerande ledarskap som är avgörande, förklarar han. Det är också viktigt att dra lärdomar av tidigare misslyckanden och att systematiskt genomföra förbättringar baserade på erfarenheter.

– Vi visste att vi måste vara färdiga 2015, men om den andra tunneln hade tagit lika lång tid att göra som den första så hade vi aldrig blivit klara i tid. Men med kniven mot strupen och genom att använda oss av erfarenheterna från första tunneln så lyckades vi halvera tidsåtgången och på så vis hålla tidsplanen. Vi överträffade våra egna förväntningar, samtidigt som vi har slagit världsrekord när det gäller vissa tekniska metoder samt till slut blivit ett föredöme för hur sådana här projekt ska genomföras. Så oavsett vad media säger så vet vi att vi har gjort ett bra jobb.

Trots alla förseningar, höga kostnader och miljöskandaler som är förknippade med Hallandsåsen sedan tiden innan Per Rydberg kom, är han övertygad om att folk med tiden kommer att få en positiv syn på den berömda tågtunneln. Fördelen med tunneln är inte bara att den sparar 10 minuters restid, utan också – och framför allt – att kapaciteten ökar från fyra till 24 i timmen samt att godstågen kan köra med dubbla godsvikten mot idag.

– Den här tunneln kommer att betyda jättemycket för tillväxten. Om bara några år så är det ingen som kommer vilja ha den här tunneln ogjord, det är jag övertygad om, säger Per Rydberg.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda
  • Ledarskap

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda
  • Ledarskap

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill