Att ta ner månen...

Lennart Strandberg: ”Det är lätt att tappa bort sig själv och sin egen vilja idag. Det blir lätt ensamt. Kraven är enormt höga på att vi måste göra något av våra liv, inte bara leva dem. Vi ska vilja allt, annars betyder vi ingenting."

Ledarskap | Motivera | ARTIKEL | MARS 2015

Lennart Strandberg, Vilja, Motivation, Måne

Lennart Strandberg, Vilja, Motivation, Måne

I sitt jobb inom praktiskt socialt arbete mötte författaren och coachen Lennart Strandberg många människor utan ork. Som inte hittade tillbaka till lust och energi – människor som helt enkelt tappat sin vilja. Det fick honom att reflektera kring begreppet och ställa sig frågan: kan man tappa sin vilja? Han sökte information kring ämnet, men hittade inget. Så han började skriva själv. Snart såg han att faktorerna Medvetenhet, Kunskap och Frihet är det som får vår vilja att fungera. Han illustrerar det genom att gå över en gata…

När jag var liten (och säkert alltför energisk i min framfart...) fick jag ibland höra ”Din vilja sitter i en trädtopp i skogen och växer.” Det uttrycket har förbryllat mig på många plan ända in i vuxen ålder. Vilken skog? Vem har satt den där? För det var sannerligen inte jag… Hur länge dröjer det innan jag kan få den tillbaka? För mig var trädet en tydlig bild och många var de nattliga drömmar då jag klättrade och klättrade.

Idag vet jag mer om min egen vilja, men begreppet fortsätter att förundra. Så när jag fick Lennarts bok "Någonstans finns viljan" i handen så valde jag att ta kontakt.

Lennart har en bakgrund inom praktiskt socialt arbete och har under åren byggt upp en stor kunskap kring hur människan fungerar i både med och motgång. Många av dem han stöttat genom åren har levt med olika typer av uttalade problem och upplevde försvagad ork, svårt att hitta mening i livet och en del hamnade - till sist - i apati.

- Jag jobbade också under många år med information och utbildning kring brandskydd och effekter av olyckor. Jag upptäckte långsamt en slags parallellförflyttning av problembilden. Alla människor som utsattes för motgångar och oväntade negativa händelser reagerade likartat. Att inte ha beredskap för handlande kunde snabbt trycka ner de flesta, oavsett bakgrund.

Viljans funktion

Sen mitten av 90-talet har han varit verksam som coach och det var för drygt tio år sen som tankarna på viljans funktion, syfte och uppbyggnad började formuleras.

Motivation.se

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

- Jag hade då jobbat mycket med utbrändhetsproblematikens olika former och hade, på nära håll, sett hur individer dränerades på ork, personlighet och kraft att ta sig upp ur den kvävande verkligheten. Jag mötte människor som var så pass illa medfarna att de inte ens kunde kliva upp ur sängen. ”Jag har helt tappat lusten och viljan att göra något”, kunde jag få höra. Jag började med tiden fundera djupare kring begreppet och reflekterade: kan viljan verkligen helt försvinna? Och hur skulle jag kunna hjälpa dessa individer att hitta tillbaka? Jag började söka information, men hittade ingenting.

”Någonstans finns viljan”

Kan människan verkligen tappa viljan helt? I sina klienter såg Lennart att det, trots omständigheterna, ändå fanns en vilja till förändring. En önskan om att ta sig ur situationen.

Han försökte greppa den, verka som stöd - och hela tiden reflekterade han över ordet och dess innebörd.

Till slut var tankarna så många att det var omöjligt att hindra dem från att bli en hel bokserie. I höstas kom första delen av tre - ”Någonstans finns viljan”. I boken gör han ett försök att kartlägga viljans grundprincip och vad den innebär för oss som lever i samhället idag. Genom intervjuer, historiska tillbakablickar och semantiska analyser skapar han en berättelse som ger förståelse för hur mänskligheten förhåller sig till viljan.

Var finns den? I ett centra i hjärnan eller i kroppen? Finns den i själen? Svårdefinierad och obskyr? Eller någon helt annanstans? Kan vi påverka den alls? Boken ställer många frågor. Inte alla har enkla svar – eller några svar alls för den delen.

Som i så många andra fall handlar det om medvetenhet, menar Lennart.

- Vad vill jag? Ju bättre vi blir på att formulera det för oss själva, desto större möjlighet har vi att faktiskt använda den på rätt sätt. Då kan vi börja tänja och förflytta cirkeln och kanske till och med göra verklighet av drömmar, säger Lennart.

Lennart Strandberg, Vilja, Motivation

Lennart Strandberg, Vilja, Motivation

Ta ner månen...

Han beskriver kort några olika förhållningssätt vi kan ha till viljan. Som vuxna människor vet vi att det inte är möjligt att ta ner månen – på ett bokstavligt sätt. Det hindrar oss i viss mån från att ens vilja göra det. En mer uppnåelig vilja - att bli känd och berömd – hindras kanske mer av våra inre spärrar – ”Andra kan, men inte jag”. Vi lägger locket på oss själva och våra möjligheter.

En för många vardaglig situation skulle kunna vara – ”Jag vill hellre ligga på soffan än att dammsuga, men jag måste ju…”. Vi tillåter oss inte att leva ut våra viljor på grund av samhälleliga eller sociala regler som vi egentligen inte vill följa, men ändå gör.

Gör vi det vi vill?

Vi har alla ett förhållande till ”utifrån påverkad vilja” – vi vill vara till lags, anpassa oss och imponera på omvärlden. Plötsligt står vi där och känner att vi faktiskt gör något som inte alls ligger i linje med vår inre kompassriktning.

Mest tydligt är det förmodligen hos barn som många gånger är helt underkastade föräldrarnas vilja. Under tonåren är kampen med vuxna konstant – en viktig del i processen att börja ta ansvar för sin egen vilja.

Med tiden lär vi oss sen att skilja på vår egen vilja och andras krav – och hitta en rimlig nivå däremellan. Vi lär oss att ta ansvar för våra handlingar, dra gränsen mellan vad som är rimligt och vad som är omöjligt.

Vi utökar successivt vår egen viljecirkel. Men om den begränsas utifrån, utan vår egen möjlighet att påverka – då urholkas den och blir allt mindre värd. I sin extrem förvandlas den till utbrändhet och, till sist, apati.

Idag, menar Lennart, genomsyras mycket av att vi ”bör vilja allt”. Vi är individualister och ska ha tydliga målsättningar för att visa att vi betyder något. Vi ska åstadkomma nya sensationer, få intensivare kickar, riva ner ännu högre applåder, göra mer, göra större avtryck.

- Människan är, som bekant, ett flockdjur. Vi gör varandra bättre i grupp. Vi behöver varandra som mätpunkter och våra olikheter för att fungera och hitta vägen till oss själva. Idag bygger vi något sorts kollektiv av en massa individualister och det skapar en otrygghet och en kravfull stress. Vi samarbetar inte längre – vi tävlar. Allt är upp till dig själv. I detta är det lätt att tappa bort sig själv och sin egen vilja, sitt eget driv. Det blir lätt ensamt. Idag är kraven enormt höga på att vi måste göra något av våra liv, inte bara leva dem. Vi ska vilja allt, annars betyder vi ingenting.

Viljans ”sweet spot”

Lennart menar att det finns en ”sweet spot” för viljan, en rad omständigheter som skapar en perfekt arena för viljan att existera i.

Han ritar tre ringar som korsar varandra: Medvetenhet, Kunskap och Frihet. Där ringarna möts skapas en grogrund för en vilja som gynnar oss – en plats som har alla inslag och som gör att viljan får fritt spelrum, utan att för den skull bli dumdristig eller farlig.

- Om vi tar det enkla exemplet: att gå över en gata. Jag måste vara medveten om att jag vill gå över gatan, att det är i den riktningen jag ska gå. Jag måste ha kunskap om vad det kan medföra – att jag måste se upp för bilar, att jag kan gå vilse eller att oförutsägbara saker kan ske när jag är på väg över. Och till sist – min frihet. Att jag kan göra valet att gå över. Att jag har ett självbestämmande i situationen – ingen tvingar mig över av olika orsaker. När alla dessa tre beståndsdelarna är på plats blir rörelsen över gatan verklighet.

Men vad är då skillnaden mellan vilja och motivation, undrar jag?

Lennart menar att motivation är en intellektualisering av viljan. Vi kan motiveras till att göra något – men ingen annan kan vilja det åt oss. Viljan är urkraften inifrån. Den kräver inte att vi ska förklara oss. Vi bara vill det vi känner mycket för, men samtidigt innebär det att vi vill något. Vi vill inte bara i största allmänhet. Viljan har en intention att handla, att åstadkomma något.

- Så är det med motivation också, men då tänker vi ut något mer specifikt mål som utgör en belöning, antingen konkret som en ekonomisk bonus eller mer abstrakt som en partners kärlek. Man kan också uppleva en inre motivation där belöningen är glädjen i utförandet, men innebär fortfarande ett tänkande, ett beräknande: ”gör jag det här så får jag det där”. För viljan räcker det med att känna det positiva behovet. Det kräver trots allt en medvetenhet, vilket gör viljan möjlig att hantera, till skillnad från en mer primitiv drift. Så det är skillnad på vilja och motivation, men samtidigt hänger de ihop. Om viljan är startmotorn så kommer det ofta att behövas en utveckling i motivation för att styra rätt. Däremot finns risken att motivation utan vilja inuti riskerar att tappa i trovärdighet – intellekt utan den rätta känslan.

Meningen i livet

Lennart är full färd med arbetet att färdigställa del två i bokserien. Där får vi veta mer om hur vi kan jobba med vår egen vilja och förvandla den till något användbart och lustfyllt. Del tre kommer att fokusera på hur vi sen bibehåller viljan. Det är lätt att vara visionär och dra igång projekt. Men när verkligheten kommer ikapp och det hårda arbetet blir allt mindre lustfyllt… hur lyckas vi då hålla kvar känslan? Hur fångar vi den undanglidande energin, håller den kvar och förvandlar den till meningsfullhet?

Med andra ord: hur hittar vi meningen i livet, inte meningen med livet?

I övre tonåren, när jag flyttat hemifrån, slutade jag drömma om att klättra i träd för att hämta min vilja. Jag tänkte inte så mycket på det när det hände, men nu – när jag själv är förälder – är jag åter i klammeri med viljan. Inte med min egen så mycket som med barnens. Balansen mellan våra olika viljor och mitt vuxenansvar. Att hitta min lilla familjs ”sweet spot”.

Ibland går det bra, ibland är det svårt. Med andra ord – som livet självt.

Frida Spikdotter Nilsson

Frida Spikdotter Nilsson

Vår expert inom kreativ kommunikation och skrivande

  • Följ skribent

Frida Spikdotter Nilsson coachar och håller workshops i skrivande och kreativ kommunikation för chefer, ledare och egenföretagare. Hon stöttar också i skrivutveckling via Skrivplaneten.se - en digital samlingsplats för kreativitet, storytelling och personligare kommunikation. 

Frida har jobbat med det skrivna ordet i olika former i över 20 år som frilansjournalist, skribent, redaktör, kommunikatör, bloggare och spökskrivare. Med ena benet i det skönlitterära uttrycket letar hon alltid efter berättelser som berör och når in i mottagaren. Med humor, självdistans och skrivandet som metod lockar hon fram nya dimensioner i berättelsen om både företag och människor. Frida var tidigare redaktionschef på Motivation.se

www.skrivplaneten.se

frida@skrivplaneten.se

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Motivera

Frida Spikdotter Nilsson

Frida Spikdotter Nilsson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Motivera

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill