För de flesta av oss ligger känslomedvetenhet på ett kontinuum och är något som vi ibland kämpar med. En extrem oförmåga att känna igen sina egna känslor kallas för alexitymi och förekommer hos cirka 10 procent av befolkningen. En del av förklaringen till att vissa av oss har sämre självinsikt och känslomedvetenhet är att det finns en evolutionär orsak.

I förhistorisk tid var förmågan att fly från olika rovdjur mycket mer avgörande för vår överlevnad, än att veta vad vi faktiskt flydde ifrån. Våra hjärnor är utformade så att vi först analyserar några väsentliga inslag i en situation och sedan använder denna automatiska analys för att bestämma en lämplig reaktion. Det innebär att det finns ett kort ögonblick då vår hjärna producerar en stressreaktion och registrerar att det finns ett behov av att exempelvis fly. Detta kognitiva fenomen får konsekvenser för vår känslomedvetenhet. Vi kan känna en impuls eller en våg av känslor, men inte alltid sätta fingret på vad det är.

Självkännedom – viktigt på arbetsplatsen

På arbetsplatsen kan brist på självkännedom och känslomedvetenhet få betydande konsekvenser. Om du har svårt att förstå dina känslor och länka dem till specifika erfarenheter, kanske du inte på ett adekvat sätt kan reglera ditt beteende, särskilt under stress. Ett exempel som många nog kan känna igen: du är upprörd och irriterad på grund av trafiken på väg till jobbet och till viss del överför du denna ilska på dina medarbetare utan att förstå var irritationen kommer ifrån. Du kan känna dig frustrerad och irriterad efter ett misslyckat kundmöte, men i stället för att erkänna dessa känslor och ta ansvar för dem och försöka förändra dem, drar du dig instinktivt tillbaka till kontoret och misslyckas med att fullfölja dina andra åtaganden resten av dagen. I slutändan kan denna typ av beteende skada både relationer och din egen trovärdighet.

Självinsikt och ledarskapet

Självinsikt är enligt många en av de viktigaste delarna i ledarskapet. Det är en egenskap som är nära relaterad till förmågan att ha en klar förståelse för hur jag påverkar eller vilken typ av inflytande jag har på individerna runt omkring mig, mitt team, chefen, kunder och kollegor.

Jag möter då och då individer i chefsroller som har liten eller begränsad förståelse för varför folk de leder beter sig eller reagerar som de gör i vissa situationer. De har en låg förmåga att förstå hur de påverkar andra. De har svårt att förstå varför kollegor inte tar kontakt eller varför deras team inte presterar där de ”borde”.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Självkännedom och självinsikt är fortfarande en av de minst diskuterade ledarskapskompetenserna, men samtidigt en av de mest värdefulla. Förmågan att förstå och acceptera dina egna behov, önskningar, misslyckanden, vanor och ”triggers” är ett steg mot att bli mer effektiv. Att bli en bättre ledare innefattar att erkänna att du inte har svaret på allt och att ta ansvar för dina misstag. Det är lätt att ge sken av att vi vet allt, men det kan skapa situationer som innebär problem både för dig själv och hela organisationen.

Kunskap om dina styrkor och svagheter kan öka din trovärdighet och andras förtroende för dig, vilket leder till att ditt ledarskap blir mer effektivt. Fördelarna med självinsikt som ledare sträcker sig även utanför det direkta ledarskapet till organisationsnivån. Det är en stor fördel om alla inom företaget inser vad de har att lära, och har en kultur där man vågar erkänna att vi inte alltid har alla svaren - och där det är okej att göra misstag och be om hjälp. Allt detta är grundförutsättningar för att skapa en ständigt lärande organisationskultur.

De mest effektiva chefer jag mött har alla haft realistiska bedömningar avseende sin egen förmåga - deras styrkor och svagheter, deras påverkan och inflytande på andra, och de sidor som behöver utvecklas.

På senare år har även antalet så kallade psykometriska tester utvecklats, vilka alla utgår från att du samlar data om dig själv och utifrån dessa kan utveckla dig. Idag finns oändligt mycket information, tips och råd om hur du kan förändra, lära dig och imitera exempelvis olika toppledares rutiner. Men för att alla dessa teorier, modeller och tips ska ha någon effekt behöver du känna dig själv tillräckligt bra för att kunna omvandla dessa till praktisk handling.

Känslomedvetenhet

Ett led i att öka kunskapen om dig själv är att bli mer medveten om dina känslor. Emotionell medvetenhet handlar om hur medveten du är om dina känslor och dess inverkan på ditt beteende. Detta inkluderar att förstå vad som orsakar olika känslor hos dig och förmågan att länka dessa känslor till ditt beteende. De som har en hög känslomedvetenhet är öppna och uppriktiga med andra och har lätt att uttrycka sina känslor utan problem. De har insikt i vilka typer av “triggers” som orsakar olika känslor, och de tar ansvar för sina känslomässiga reaktioner i olika situationer. Det innebär att de aldrig blir “offer” för sina känslor.

Det kan vara svårt att omedelbart avgöra vad våra känslor betyder, och varför vi känner som vi gör. Det kan ibland resultera i inaktivitet eller ineffektivitet i arbetet. Oavsett om du blir synligt frustrerad på ett möte eller arg på grund av att någon inte gjort sitt jobb så hjälper det dig att förstå vad som är orsaken till dina känslor om du har en ökad känslomedvetenhet. Då kan du stoppa eller i alla fall minska rektionen och fortsätta med ditt arbete.

Fem sätt att öka kunskapen om dig själv och öka självinsikten

Frågan är då vad vi kan göra för att öka och utveckla vår självinsikt och känslomedvetenhet. Verktygen är många. Nedan har jag valt ut några som jag personligen tycker fungerar bra:

1. Ta hjälp av vänner. Ha en förtrogen - någon som är tillräckligt nära situationen för att kunna hjälpa dig att arbeta igenom varför du känner på det sätt du gör, och tillräckligt långt ifrån för att inte vara känslomässigt involverad i situationen. Kunskapen om hur du själv beter dig, hanterar och svarar på olika externa situationer och “triggers” hanteras av din interna mentala process. Att öka kunskapen om vad som orsakar olika beteenden kan ge dig insikt och visa på olika typer av negativa tankemönster och mindre bra vanor. En strategi är att be vänner göra dig uppmärksam på när du använder ett beteende som du redan vet att du vill ändra på. Det innebär att du ber dem att på ett diskret sätt säga till när du använder oönskade beteenden. Det hjälper dig hitta ett sätt att stoppa det specifika beteendet.

2. Ta hjälp av ett psykometriskt test. Idag finns många olika typer av test som kan hjälpa dig att ta reda på vilka dina styrkor, talanger och förmågor är. Ta reda på vad som motiverar dig och vilka värderingar du har och varför du har dem. Det kan också hjälpa dig att förstå dina beteenden och hur andra ser och uppfattar dig och kopplingen till hur andra påverkas av ditt beteende.

3. Få regelbunden återkoppling på arbetet. Förutom att informellt och regelbundet fråga vänner och familj för att öka självinsikten, se till att även använda de formella återkopplingsprocesserna på din arbetsplats. Om det för tillfället inte finns någon process kan du införa mer formella återkopplingar. Förutsättningarna för att det ska vara en hjälp till ökad insikt och kunskap är att det är konstruktiv återkoppling för att hjälpa dig att se dina styrkor och svagheter. Fråga enbart individer som förstår dig, som du respekterar och som också kommer att säga vad du behöver höra och inte nödvändigtvis vad du vill höra.

4. Använd dig av regelbunden självutvärdering och reflektion. Ha en dagbok där du kan skriva upp och följa dina framsteg. Hur skulle du betygsätta din nuvarande nivå av självkännedom från 1 till 10? Fråga dig själv, hur ofta säger du saker du sedan ångrar, hur ofta faller du tillbaka till dåliga vanor eller fattar förhastade beslut och har irrationella eller negativa tankar om dig själv? Sätt upp regelbundna mål och dela upp stora mål i mindre delmål. Att sätta ord på sina känslor har en terapeutisk effekt på våra hjärnor. Ta för vana att varje dag fråga dig själv, “vad gjorde jag riktigt bra idag?” och “hur kan jag utvecklas och bli ännu bättre?”.

5. Motion och rekreation. Motion och fysisk aktivitet kan hjälpa dig att få ett större fokus och hjälpa hjärnan att bli av med olika distraktioner som hindrar dig från att se verkligheten eller hindrar dig i din utveckling. Att medvetet tillåta sig att “stänga av” eller zooma ut hjälper oss att öka uppfattningen och medvetenheten om oss själva när vi sedan zoomar tillbaka.

Självinsikt i sig är inte en ”magisk silverkula” som gör att du per automatik blir super -framgångsrik över en natt. Men självinsikt är ett steg i rätt riktning. Huvudsyftet med att öka kunskapen om sig själv är personlig utveckling och kan vara ett första steg till en beteende- förändring. Är du är medveten om dina behov och agerar efter dem kan det hjälpa dig att utvecklas. Du kanske inser hur ofta du gör saker som inte alls korrelerar med det du vill. Bristen på självinsikt och kunskap om dig själv eller oförmågan att se verkligheten kan hindra dig både privat och i karriären. Om du har en bra självinsikt växer och utvecklas du som individ. Du utvecklar en större självacceptans vilket i sin tur även gör det lättare för andra att acceptera dig som individ. Du blir mer självmotiverad vilket hjälper dig att bli mer framgångsrik.

Som Dalai Lama sagt: ”Att ha en större självkännedom eller -förståelse innebär att ha ett bättre grepp om verkligheten”.