De ord som används för att beskriva saker och ting har en mycket stor betydelse för vår bedömning av risk. Svininfluensan har ingenting med svin att göra, men skrämmer mycket mer än dess medicinska benämning. Detsamma gäller BSE, vilket i folkmun kallades för galna ko-sjukan, ett begrepp myntat av en journalist på en av Englands största tidningar. De senaste årens utbrott av Ebola är en liknande situation. Ebola är namnet på en flod som rinner igenom ett av de drabbade länderna. Det låter mycket farligare är det ssRNA-virus som det egentligen är.

Inkonsekvent riskbedömning

Något som är lite märkligt, och som du säkert märkt på dina chefer som passerat genom åren, är det som kallas inkonsekvent riskbedömning. En spelare ökar riskerna ju mer pengar de förlorat. Chefer gör motsvarande. Omgivningen tycker att ”nu får du ta det lite lugnt”. Ni har riskerat tillräckligt redan, men chefen är inte alls mottaglig för detta. Tvärtom, nu gäller det att fortsätta på den redan inslagna vägen. Det ökar risken markant.

Något som också påverkar vår riskbedömning är den så kallade ägodelseffekten. Den innebär att så fort vi äger något förändras vi. Har vi ägarskap över till exempel ett projekt, ett arbetsrum eller ett IT-system så blir det svårare att fatta beslut som påverkar risken. För risken finns att vi blir av med det vi ”äger” då. Det känns helt enkelt som en större förlust att lämna ifrån sig något man äger.

Ekonomen Richard Thaler ger som exempel ett par skor vi köper. Trots att vi inte använder dem kan vi inte kasta bort dem. Vi ”måste” betala av skulden i några år innan vi kan kasta dem. Samma kan gälla för utbildning. Trots att vi efter två år av utbildningen på fyra år inser att denna utbildning verkligen inte passar oss anser vi det klokt att fortsätta de ytterligare två åren. Skälet som anges är att de två nedlagda studieåren annars har varit bortkastade (sunk cost). Ett annat begrepp som används är ”effort justification”. När vi lagt ned tid på något så försvarar vi ofta detta.

Trygghet trumfar vinster

Något som också kan vara värt att belysa i sammanhanget är biologen Jakob von Uexkülls forskning. Han såg att evolutionen har utformat våra uppfattningar och beteenden för överlevnad. Trygghet är mer betydelsefullt än överflöd, vilket gör att vi ibland avstår risk för att värna vår trygghet. Skälet till att detta kan vara värt att ta upp är att många ledare lockar med vinster och överflöd utan att förstå oviljan hos medarbetarna eller cheferna. Mitt råd till dig är att locka med trygghet som den ökade risken kan åstadkomma på lång sikt.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

En slutsats man drar när det gäller riskbedömning är att vi väljer de alternativ där risken att vi ska ångra oss är minst. Det gör att vi försöker slippa ånger, och det leder till att vi ibland inte gör någonting överhuvudtaget. Vi försöker intala oss att det inte är någon mening nu när alla andra redan gjort det. Det är ingen mening att börja med Facebook idag. Det skulle man i så fall ha gjort för flera år sedan.

Helt fel - det är aldrig för sent att börja med vad du än vill göra i livet!

Bästa tiden att plantera ett träd var för 25 år sedan. Näst bästa tiden är idag.

Jag tänkte avsluta detta inlägg om riskbedömning ur ett annat perspektiv. Det handlar om underlåtenhetsbeslut. När man frågar människor vad de ångrar senaste halvåret så är det handlingar, men om du frågar dem vad de ångrar i livet är det situationer då de underlåtit att handla. Det kan vara värt att tänka på när du tar beslut eller underlåter att ta beslut.