Minnet är viktigt för vår inlärningsförmåga, eftersom kunskap i regel bygger på att vi minns mängder av ord, siffror och mentala bilder, och att vi kan associera till sådant som vi känner igen sedan tidigare.

Men hur gör man då om man har ett dåligt minne?

Det finns flera olika minnestekniker som på olika sätt kan vara behjälpliga när man behöver memorera ny information.

I den här artikeln ska vi gå in lite kortfattat på tre av dem.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Spaced repition

En av de mest grundläggande minnesteknikerna, som också kan beskrivas som en studieteknik, är det som på engelska kallas för spaced repition. Det kan översättas till tidsfördelad repetition eller repetitioner med mellanrum.

Det är en mycket enkel metod som bygger på det självklara antagandet att repetition spelar en avgörande roll när vi lär oss ny kunskap och information.

Spaced repition går ut på att du repeterar den information du försöker lära dig med ökande intervaller.

När du lär dig någonting nytt så bör du ha en tidsplan som bestämmer när du ska repetera informationen.

Första repetitionen kan äga rum redan samma kväll som du har lärt dig informationen för första gången. Repetera den precis innan du går och lägger dig.

Andra repetitionen kan ske dagen efter, och sedan återigen innan du går och lägger dig.

Därefter kan du repetera informationen en vecka senare, tre veckor senare, två månader senare, sex månader senare, och två år senare.

Intervallen ökar alltså, vilket gör att du efter varje repetition förväntas hålla kvar informationen i ditt huvud under en lite längre tidsperiod. Målet är att informationen till slut ska fastna helt och hållet i ditt minne. Du kan själv experimentera med intervallerna och se vad som fungerar för just dig, och du kan ta hjälp av din digitala kalender eller av någon av de appar som finns för just spaced repition.

Mentala bilder

En annan minnesteknik, som kräver lite mer kreativitet, kallas för mnemoteknik.

Det är en metod som i korthet går ut på att man skapar mentala bilder av det man vill lägga på minnet. Du visualiserar en bild som representerar det du vill minnas. Bilden får gärna vara bisarr eller väcka starka känslor, eftersom det då blir lättare att minnas den. Du ska skapa en mental bild som på något sätt associerar till det du vill minnas.

Mentala bilder är ofta lättare att minnas än ord. Därför används mnemoteknik ofta av folk som exempelvis studerar främmande språk. Minnesmästaren Jonas von Essen ger ett bra exempel på sin hemsida:

Låt säga att du studerar spanska och vill lära dig det spanska ordet för ”stol”: Silla. Vilka associationer väcker det ordet? Det kan exempelvis få dig att tänka på en burk med sill. Då kan du föreställa dig att en burk med sill har hällts ut över en stolsits, vilket nog är en ganska bisarr bild som lätt kan läggas på minnet. På så vis blir det också lättare att minnas själva ordet – den mentala bilden hjälper dig på traven.

Skapa ett Minnespalats

Den tredje minnestekniken som vi vill ta upp är den så kallade Loci-metoden, som går ut på att du skapar ett Minnespalats i ditt eget huvud. I den här metoden används samma mentala bilder som beskrivs ovan. Skillnaden är att du också placerar ut dessa bilder i ett rum eller längs en bestämd färdväg som du kan visualisera även när du inte är på platsen.

För att använda dig av Minnespalats-tekniken behöver du först utse en plats som du känner till väldigt väl och har lätt att visualisera. Det kan exempelvis vara ditt hem, din väg till jobbet eller ditt kontor.

Därefter ska du bestämma exakt vilken väg du ska gå genom ditt minnespalats, exempelvis medurs.

Du ska också utse ett antal platser i minnespalatset där du kan fästa dina minnesbilder.

Låt säga att du använder ditt kök som minnespalats. Då kan du fäste en minnesbild på köksdörren, en på kylskåpet, en vid spisen, en vid diskbänken och så vidare. Du använder dig alltså av samma mentala bilder som i mnemotekniken, men du placerar ut dem i en viss ordning i ett rum som du har lätt för att visualisera.

Idén bakom den här tekniken är att vårt rumsminne ofta är bättre än vårt ordminne. I ett välkonstruerat Minnespalats ska man dessutom kunna gå längs en förutbestämd rutt, så att minnesbilderna kommer i rätt ordning.

Den här tekniken används av många minnesmästare som med dess hjälp kan lära sig otroliga mängder information. Tekniken kräver kunskap, träning och tålamod, men kan vara till stor hjälp när man vill bli bättre på att memorera kunskap och information.

Det gäller för övrigt många minnestekniker – man måste träna upp sin förmåga att använda dem för att kunna uppnå riktigt bra resultat. Men vill man lära sig att ta till sig kunskap och information på ett mer effektivt sätt så kan det definitivt vara värt besväret.

LÄS OCKSÅ:

Lär dig genom att förklara för någon annan

Livslångt lärande kräver kärlek till kunskap – och gott omdöme