Många organisationer har problem. Problem att lyfta fram människors drivkrafter och potential, att hitta motivationen och nå de nivåer av välmående som vi vet är möjligt idag. Varför är det så svårt? Eller är det det? Handlar det kanske främst om att vi inte har insikterna om hur människor faktiskt fungerar? Handlar det om att vi leder och utvecklar - både oss själva och våra verksamheter på ett sätt som tillhör det förflutna? Och hur förhåller vi oss till de nya kunskaperna? Hur utnyttjar vi dem och lär oss att använda dem för att uppnå konkreta resultat?

Idag gör forskningen stora framsteg på alla möjliga områden kopplat till motivation och det mänskliga psyket - kunskapen om hjärnan ökar hela tiden. Ändå är det få organisationer som utnyttjar de nya insikterna för att förändra på djupet. Men när evidensbaserade forskningsresultat möter verkligheten finns stor kraft att förändra.

Erik Fernholm är föreläsare och neuroexpert. 2011 blev han utsedd till Årets Föreläsare av SAJ Förmedlingsbyrå och hans kalender är ständigt fullspäckad. Människor skriker efter att få ta del av hans kunskaper om hjärnan, neuroledarskap och positiv psykologi. 

Han berättar att det idag finns mer kunskap än någonsin om vad som driver människor. Hans övertygelse är att de som tar till sig insikterna och arbetar aktivt med de nya forskningsresultaten i sina organisationer är de som står som vinnare i framtiden. 

Ett glasklart nyckelord är: meningsfullhet.

- Vi är bra på att använda trubbiga verktyg för att mäta saker. Vi har enkäter som medarbetare får fylla i, vi har samtal och målbilder som kan indikera individers engagemang. Men vi ställer aldrig frågan om vad engagemang innebär för individen? Alla frågar efter meningsfullhet idag. Men vad innebär det? Det kommer modeller för att faktiskt förklara det och de som inte använder dem kommer att få svårt att konkurrera framöver.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Beteendeförändring är något av det svåraste som finns. Det vet alla som försökt bryta en vana – sluta röka, sluta småäta, börja träna. Det finns förklaringar till varför det är så svårt att bryta mönster, säger Erik Fernholm. Delar av hjärnan är lat och väljer helst upptrampade vägar – vanans makt är stor och stark, för att det är så vi är rustade. Det är ansträngande och tar energi att välja obekväma stigar.

Den tredelade blomman

Han beskriver hjärnan som en blomma som evolverats i tre delar; först Primalhjärnan som sköter det basala som sömn och dygnsrytm. Sen det Limbiska systemet som driver känslor och 95% våra beteenden. Och slutligen Cortex – speciellt den frontala loben där vi tar beslut, kan formulera oss i språk och skapar vår inre karta över hur världen fungerar. 

- Det är Cortex som gör att vi har förmågan att föreställa oss saker och logiskt koppla ihop skeenden och företeelser. Det är den delen som gör att vi kan tolka symboler och förenkla, något som den logiska delen sen utgår ifrån. Den gör att vi har fantasi att sätta oss in i situationer som inte inträffat eller kan föreställa oss att choklad och curry förmodligen inte är gott tillsammans. Den förmågan är unik för människan och skiljer oss från djuren. Andra delar av hjärnan skiljer oss inte ett dugg från dem.

Idag lever vi som om vi bara är Cortex, säger Erik. Organisationer, roller, arbetsplatser och relationer – det mesta är uppbyggt kring logiska, strukturella och strategiska utgångspunkter som bortser från att vi egentligen styrs av känslor, inte logik. 

Om du är tveksam så fråga dig följande: Varför gillar du din bästa vän? Vad är anledningarna till att du gillar vissa arbetsuppgifter? Varför gillar du dina favoritvarumärken? 

Har du svårt att sätta fingret på exakt vad det är så har du precis mött ditt emotionella system. Svaret är enkelt - det känns rätt. Men eftersom systemet inte är språkligt, har vi svårt att formulera ett vettigt svar. Vi tror att vi vet vad vi gör och varför – men i själva verket är många beslut grundade i det Limbiska systemets mer eller mindre kraftfulla behov och känslostormar. 

Med hjälp av en lättolkad liknelse förklarar Erik Fernholm.

Elefanten...

- Om vi tänker oss en elefant i djungeln. På ryggen har den en ryttare. Ryttaren har en högre position, ser längre och styr elefanten genom samarbete, kommandon och ibland piskan. Ryttaren styr så gott han kan, men är egentligen underordnad elefanten eftersom den är stor och kan välja att gå hur som helst.

I liknelsen är elefanten vårt emotionella jag, det undermedvetna - det Limbiska systemet. Ryttaren är det resonerande jaget, Cortex. Ryttaren tror att den styr, men i själva verket har den begränsad kontroll. 

Ett exempel är löften vi ger oss själva efter semestern. Ryttaren lovar sig själv att den ska äta bättre eller träna mer och kämpar på de första veckorna. 

Sen kommer den där dagen när du sovit dåligt och dessutom kämpat hårt på jobbet och vips upptäcker du att du sitter på pizzerian istället för gymmet... Elefanten är oerhört stark och egentligen är det nästan larvigt att tro att vi har full kontroll över den. Det är ofta den som kommer att avgöra i slutänden om vi inte hittar en bättre lösning.

- Elefanten är lat och närsynt och tar oftast den vägen som innebär minsta motstånd. Ryttaren som har en bättre överblick från sin position på ryggen tror att han kontrollerar situationen, men så är det alltså inte. Ofta stretar ryttaren och det knappt kontrollerbara djuret åt olika håll. Men om man istället får elefanten och ryttaren att hålla samma linje, när de samarbetar, då kan oerhörda saker uppnås.

Hård vetenskap, mjuk  vetenskap

Latheten märker du tydligt när arbetsuppgiften framför dig blivit tråkig. Din elefant tar över och tar dig till mer intressanta saker, som sidor på nätet. Trots att ryttaren vet att den kanske inte borde. 

Det låter inte helt enkelt att få ett samarbete till stånd, åtminstone inte när man knappt vet att det finns ett samband. Det är här som kunskapen kring hjärnans funktionalitet möter neurovetenskapen – den hårda vetenskapen tillsammans med den mjuka utgör grogrunden för ett nytt synsätt på motivation, ledarskap och organisationsutveckling.

Elefantens närsynthet gör att den reagerar direkt på det som sker här och nu och har inte förmåga att blicka långt framåt i tiden. Men - berättar ryttaren en tillräckligt engagerande och tydlig framtidsberättelse för det emotionella systemet, så får den gehör. Annars väljer elefanten oftast stigen som erbjuder minst smärta och mest njutning. 

- Ett klassiskt exempel på vikten av samarbete mellan de två systemen gjordes på 5-åringar under tidigt 70-tal. Barnen fick en godis ställd framför sig med instruktionen att de kunde äta den direkt eller vänta en tid och då få två godisar. Endast en tredjedel klarade av att vänta och de gjorde det inte genom rå ansträngning, utan genom att distrahera sin elefant. De vände bort blicken, trummade eller sjöng för att få elefanten att fokusera på något annat. 15 år senare följde man upp deltagarna.  Det forskaren Walter Mischel fann var häpnadsväckande. Endast de barn som lärt sig styra sig själva hade nått framgång i livet - dessa individer hade nått akademiska meriter, hade fler sociala relationer och till och med lägre BMI. I hjärnskanningar 40 år senare hade denna grupp större aktivitet i frontal cortex och mindre i limbiska systemet jämfört med de som inte kunde hålla fingrarna i styr.

När man förstår elefanten är det enklare att få med den i vardagen. Ska man skapa en miljö där beteendeförändringar är möjliga måste både det emotionella och det resonerande jaget mötas och bli likvärdiga, som delar i samma team. 

En bra berättare

Så hur kan ryttaren arbeta med elefanten? Ett av de kraftfullaste sätten är genom meningsfulla berättelser. Det vill säga - tydligt visa anledningarna till att man ska engagera sig i stunden. En ledare som formulerar en bra berättelse för elefanten når en helt annan nivå än den som inte lyckas.

Erik fortsätter:

- När det gäller meningsfullhet inspireras inte alla elefanter av samma saker. Vissa värderar nästa karriärsteg och andra vill göra nytta. Den story som ledare berättar ramar in arbetsuppgifterna och meningsfullheten för det emotionella och är avgörande för engagemang. 

En nyligen publicerad artikel från McKinsey visar att du som ledare behöver kunna berätta fyra olika meningsskapande berättelser:

• Berättelsen om de själva — deras utveckling och vinning, att bemästra sitt arbete, känsla av kontroll och inflytande. 
• Berättelsen om teamet — tillhörigheten, att hjälpa varandra i utmaningar, kulturen och samarbetet.
• Berättelsen om kunden — nyttan, att stötta och hjälpa kunden, att skapa den bästa möjliga tjänst eller produkt. 
• Berättelsen om samhället — att förbättra samhället, bygga välfärd och miljön.

Den som hänger med i de nya rönen inom motivationsteori och organisationsutveckling vet att det händer mycket inom området. Bonussystem och ekonomiska incitament har långsiktigt motsatt effekt och minskar tvärtom både effektivitet, resultat och välmående i företaget. Många vet, få agerar. Det vill Erik Fernholm ändra på och han ser det ur ett större perspektiv än bara företagsnivå. Det handlar om stora samhälleliga förändringar som är på ingång. Ett annat sätt att se på människan. 

- Många chefer är stressade idag. Många borden och måsten hela tiden. Framtiden handlar om ditt eget ledarskap, men i mångt och mycket vet vi inte ens hur vi fungerar. Det vill jag vara med och förändra. Men det går sällan att anstränga sig igenom en beteendeförändring. Vi kan försöka tvinga vår elefant att gå i vissa riktningar men vi upptäcker snart att den ansträngningen som krävs till slut skapar en kamp. Vi går in i väggen, kör slut på oss, tappar bollen. Elefanten är alldeles för stor och stark för att kunna hållas tillbaka. Ansträngning är inte en oändlig resurs. Den utmattas som en muskel.

I nästa artikel i serien går vi djupare in på vår daterade inställning till vad som motiverar människan. Hur har synen på motivation förändrats över tid? Vilka mekanismer ligger bakom de beslut vi fattar - hur irrationella är vi egentligen? Vi får veta  mer om kraften i berättelsen och hur det faktiskt går att ändra beteenden genom att utmana den lata elefanten med enkla knep.