Varför inte ställa frågan?

Hur kommer det sig att vi hellre ger svaret än ställer frågan? Några rimliga förklaringar är att vi vill vara duktiga; hjälpsamma; lösa problem, fixa och få saker gjorda. Och fort ska det ofta gå och då går det snabbare, och dessutom enklare, att komma med svaret istället för att ställa frågan.

Några andra troliga förklaringar är att vi inte vill framstå som dumma. Du vet, när tanken om att ”jag borde nog veta” infinner sig – då vill jag inte avslöja min okunnighet genom att ställa en fråga. Och än värre, jag kanske inte ens vet vad jag ska fråga.

Men låt oss nu fokusera på när vi tror att vi har svaret. Dilemmat är att i samma stund som vi tror att vi har svaret tappar vi vår nyfikenhet. Nyfikenheten att utforska andra tänkbara perspektiv. Vi blir låsta i tanken. Vi slutar lyssna. Vi tappar närvaron och kontakten med den andre.

När vi tror vi har svaret vill vi bara framåt. Vi blir otåliga och framhäver att vi är lösningsorienterade och gillar effektivitet. Vi omöjliggör för ”is to become if”.

Men tänk om det inte finns ett svar på frågan. Tänk om det finns många tänkbara svar som alla har sin plats och relevans. Tänk om svaret skulle bli annorlunda om fler frågor ställdes. Tänk om svaret beror på hur frågan ställs.

Konsten att ställa frågor

Att ställa frågor är en konst. En person som är duktig på att ställa frågor, formulerar frågor du själv inte tänkt på. Och den som ställer bra frågor är kanske den som förstår bäst. Som ett arabiskt ordspråk lyder, ”att fråga riktigt är att veta mycket”.

Det sägs också att som du frågar får du svar. Det ligger mycket i det. En fråga öppnar vissa dörrar och stänger andra. Härigenom ligger det ett moraliskt ansvar i frågandet. Och som Karl Tomm, professor och en förgrundsgestalt inom systemisk terapi, uttrycker det, ”varje fråga definierar en domän av legitima svar”. Så vad öppnar du upp för och vad är det du inte öppnar upp för genom dina frågor?

Dessutom, olika frågor har olika effekt och frågor tolkas utifrån hur de formuleras. Därav behöver vi vara medvetna om intention med våra frågor. Är din avsikt att förstå, klargöra, utforska eller kanske påverka. Oavsett så behöver din intention vara tydlig för dig så att du kan formulera och omformulera dina frågor så att de tolkas såsom du avsett.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Frågandets fram- och baksidor

Frågor bjuder in till involvering, engagemang och ökat ansvarstagande. Frågor synes också stimulera grundläggande psykologiska behov såsom känslan av att vara kompetent (du är intresserad av min syn på saken), autonomi (jag får vara med och påverka) samt känsla av samhörighet (vi resonerar tillsammans). Frågor öppnar även upp för reflektion, vilket stimulerar det individuella och kollektiva lärandet.

Det finns således många framsidor med frågandet. Men vi behöver också vara medvetna om dess potentiella baksidor. Ett frågande kan upplevas som att du (som ställer frågan) gömmer dig bakom frågorna och inte delar med dig av din syn. Därigenom kan du framstå som sluten och mindre generös, vilket försvårare för ett ömsesidigt förtroendeskapande. Frågandet kan också upplevas som kontroll. Att samtalet blir som ett förhör, eller upplevs manipulerande genom så kallade ledande frågor. En annan ganska vanlig baksida med frågor (inte minst varför-frågor) är att de kan upplevas som kritik och ifrågasättande. Så återigen, hur frågor formuleras och uttrycks påverkar hur frågan landar hos den andre.

Några tips kring frågor

• Fundera på om det är läge att formulera en fråga istället för att ge svaret
  (du bjuder in och visar att du är intresserad av att höra den andres syn på saken)
• Klargör din intention med frågandet – för dig själv inte minst
  (det finns en mängd olika typer av frågor med sina olika intentioner, t ex klargörande, utforskande, påverkande, uppföljande, reflekterande, perspektivgörande, problemorienterade, lösningsorienterade, målorienterade, tillbakablickande, framtidsinriktade, beslutsorienterade, öppna, slutna)
• Formulera öppna frågor som börjar med frågeorden: vad, när, hur, var, vem
  (istället för slutna ja- och nej-frågor; öppna frågor är ett sätt att nyfiket utforska och minska känslan av manipulation och förhör)
• Var varsam med varför-frågor
  (de kan vara ytterst effektfulla, men kan även uppfattas som kritik och ifrågasättande, vilket tenderar att väcka försvar)
• Formulera korta frågor
  (så att skogen inte försvinner för alla träden)
• Ställ en fråga i taget
  (så att ni inte tappar den röda tråden)
• Bygg vidare på och ställ följdfrågor genom att använda nyckelord i den andres svar (ett sätt att spegla och visa att du verkligen lyssnar)
  

Och kanske viktigast av allt, vill du bli förstådd – börja med att förstå. Och vill du förstå någon annan – varför inte ställa en fråga?