Tuff arbetsmarknad för samhällsvetare

Fackförbundet Jusek vill öka kunskapen om studentmedarbetaranställningar för att stärka anknytningen till arbetslivet.

Ledarskap | ARTIKEL | DEC 2013

Många samhällsvetare och humanister kommer att få det tufft på framtidens arbetsmarknad, enligt prognoser från bland annat Saco. Jobbmöjligheter saknas dock inte - men studenter inom dessa ämnen behöver få en starkare arbetslivsanknytning, menar fackförbundet Jusek, som vill verka för att öka kunskapen om så kallade studentmedarbetaranställningar.

Anna Rohlin Larsson är arbetsmarknadspolitisk projektledare på fackförbundet Jusek, som representerar jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, samhällsvetare och kommunikatörer. Hon säger att nyexaminerade jurister, ekonomer och systemvetare ofta får jobb snabbt, medan situationen är lite svårare för övriga yrkesgrupper som Jusek företräder.

- För samhällsvetare och personalvetare kan arbetsmarknaden se något tuffare ut, ofta är till exempel det första jobbet efter examen en tidsbegränsad anställning. Gruppen kommunikatörer är den av Juseks utbildningsgrupper som möter den tuffaste arbetsmarknaden, det är en populär utbildning och yrket är känsligt för konjunktursvängningar, säger Anna Rohlin Larsson.

Specialistkunskaper viktigt

Jusek erbjuder sina studentmedlemmar möjlighet att delta i karriärsamtal och karriärluncher för att få vägledning i dessa frågor, förklarar hon. Som samhällsvetare är det inte alltid helt lätt att veta hur man ska tänka när det gäller karriärval.

- Vår rekommendation är att man alltid ska välja att läsa ämnen som man är intresserad av snarare än att försöka vara taktisk och välja det marknaden tycks efterfråga. Man ska trivas med jobbet och karriären under många år framöver och då är det viktigt att man väljer efter intresse - det man är intresserad av blir man oftast duktig på!

För att klara konkurrensen från andra arbetssökande kan det vara bra att skaffa sig specialistkunskaper, tillägger Anna Rohlin Larsson. Men specialisering kan också innebära en begränsning som gör det svårare att få prova på någonting nytt senare i karriären.

- Oftast är dock arbetsgivaren mer ute efter ett akademiskt tanke- och förhållningssätt och då spelar exakt utbildning och specifika kurser inte lika stor roll. Detta gäller särskilt dessa breda ämnen där man kan styra inriktningen en hel del efter studierna i och med att man väljer tjänster och så vidare, förklarar hon.

Studentmedarbetaranställningar

För att göra det lättare för samhällsvetare och humanister att få jobb måste universiteten bli bättre på att låta studenterna prova sina kunskaper i praktiken, menar Anna Rohlin Larsson. Idag är det bara fyra av tio inom Juseks medlemsgrupper som har praktik under utbildningen.

- Våra undersökningar visar att de flesta får jobb genom någon form av personlig kontakt. Därför är arbetslivsanknytning under utbildningens gång en mycket prioriterad fråga för Jusek.

Fackförbundet arbetar därför för att öka kunskapen om så kallade studentmedarbetaranställningar, som ses som ett bra komplement till praktik.

- Det är en vanlig anställning som ska vara cirka 10-15 timmar per vecka med arbetsuppgifter som har direkt koppling till de pågående heltidsstudierna. Dessutom är det ett bra sätt att marknadsföra sig gentemot studentgruppen, vilket kommer att vara särskilt viktigt för arbetsgivare inom offentlig sektor som sällan ses som studenters drömarbetsgivare, och som kommer att ha stora rekryteringsbehov framöver, säger Anna Rohlin Larsson.

Hon tror också att såväl företagen som samhället i stort skulle kunna utnyttja samhällsvetenskaplig och humanistisk kompetens mycket bättre än man gör idag. Framför allt tycker hon att många behöver ompröva sin syn på akademisk utbildning.

- I Sverige tenderar arbetsgivare generellt att lägga stor vikt vid en särskild utbildningsinriktning. Det är synd. Akademisk kompetens är i hög grad generell och mångfacetterad och användbar inom många olika områden. Att anställa en nyexad som inriktat sig på ekonomisk historia på en bank kan till exempel ge nya dimensioner för arbetsgivaren. Internationellt är det vanligt att arbetsgivare söker en akademiker, snarare än en person som utbildat sig inom ett specifikt ämne, säger Anna Rohlin Larsson.

Foto: Olof Holdar

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill