Strategisk hälsa – en fråga om överlevnad

Lars-Göran Kjellin: Hälsa - en av de mest kostnadseffektiva investeringarna ett företag kan satsa på.

Hälsa | ARTIKEL | MAJ 2016

Strategisk hälsa – en fråga om överlevnad

Strategisk hälsa – en fråga om överlevnad

Tillsammans med Hälsostrategerna satsar Motivation.se nu ännu mer fördjupat på området hälsa. Lars-Göran Kjellin, läkare, strategisk hälsorådgivare och entreprenör samt Anders Wahlberg, leg. psykolog och expert på arbetsmiljö är våra nya experter som kommer att publicera högaktuella artiklar på temat strategisk hälsa, hållbara människor och lönsamhet för företag och individer inom näringsliv och offentlig sektor. Först ut är Lars-Göran Kjellin som skriver om varför hälsostrategier är avgörande för företags framtid och vilka enorma vinster som ligger i att ta ett helhetsgrepp kring hälsoomårdet med en målmedveten och mätbar strategi.

Hälsa är ett hett och superaktuellt ämne. En hög hälsonivå i ett företag är gynnsamt för företaget, dess lönsamhet och hållbarhet över tid. Det är alla överens om – men – hur når vi dit?

Hälsa är ett brett och diffust begrepp där varje person definierar och värderar med utgångspunkt från sin egen erfarenhet. Marknaden överöses av aktörer som tillhandahåller hälsotjänster till företag och individer. De säger sig ha ”patentlösningen” på att få ned sjuktal och höja hälsotal i företag, minska sjukfrånvaro och få ökad arbetskapacitet. I denna djungel av tjänster finns det tyvärr inte mycket som visar på resultat, när man skrapar på ytan.

Jag vill med denna artikelserie belysa vad hälsa är, beskriva dess mångfasettering och ge en vägledning till hur man kan arbeta med frågan i ett företag. Hur väljer man leverantörer, vilka krav ska man ställa på verktyg för att fånga upp signaler på ohälsa? Jag vill ge olika infallsvinklar på vilken kompetens och vilket arbetssätt som behövs i företaget och sprida kunskap kring vad som krävs för att bli en bra upphandlare av hälsotjänster. Kort sagt: Hur når man ett långsiktigt och hållbart, ekonomiskt fördelaktigt resultat med hjälp av strategiskt hälsoarbete.

Jag vill också skapa förståelse och intresse för hälsofrågorna. Jag vill framkalla några ”aha-upplevelser” och väcka en nyfikenhet kring hur VD och HR i sitt ledarskap kan ta sig an utmaningar på ett konstruktivt sätt för att få hälsoarbetet integrerat i företagets andra övergripande frågor. Jag vill vara med och påverka utvecklingen av hälsosamma arbetsplatser som håller över tid – mänskligt och lönsamhetsmässigt.

Vad innebär begreppet hälsa?

Hälsa -Hälsa, fornsvenska hælsa, betydde "välfärd", "lycka", "hälsa" men även "hälsning", att "önska någon lycka, hälsa och välgång". Ordet har nära samband med hell (att önska någon lycka etc) och hel (dels "i sin helhet", dels "frisk, utan skada") och hela (helbrägda, bota), kanske också helig ("som ej får skadas").

Världshälsoorganisationens definition: ”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej blott frånvaro från sjukdom och handikapp”.

Ett sådant hälsobegrepp inbegriper en värdering av människans förmåga att göra det som är viktigt för henne. Detta varierar mellan olika kulturer och kan således leda till olika hälsobegrepp. Det centrala är dock att vid hälsa råder det balans mellan en persons handlingsförmåga och hennes mål för handling. Filosofen Ingmar Pörn uttrycker detta på följande sätt:

”Health is the state of a person which obtains exactly when his repertoire is adequate relative to his profile of goals. A person who is healthy in this sense carries with him resources that are sufficient for what his goal requires of him.”

Detta betyder att om en person inte fullt ut kan förverkliga sina mål, så har denna någon grad av ohälsa. En konsekvens blir att begreppen ohälsa och sjukdom skiljer sig mera från varandra än man tidigare uppmärksammat. Med detta synsätt är sjukdom, skador och defekter typiska orsaker till ohälsa men de utgör inte själva ohälsan. Även personliga problem kan tänkas orsaka ohälsa. Däremot är det inte alltid som sjukdom, i form av till exempel latent sjukdom eller sjukdom i ett tidigt skede, förorsakar ohälsa.

Denna aspekt är viktig att ta med sig i hälsoarbetet i företag. Hur ser organisation och ledarskap ut, får medarbetare adekvat återkoppling, sin röst hörd, används deras kompetens på ett rätt sätt, etc. Hälsa i företag gränsar och överlappar flera andra områden i företagsledning och organisation. Därför måste just hälsa ha en plats i det strategiska arbetet och helst finnas med som stående punkt i styrelse- och ledningsarbete.

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa visar hur vi mår känslomässigt och hur vi klarar av daglig press. Den påverkas av flera saker så som:

•    Goda och trygga relationer
•    Fritid
•    Arbete
•    Sex och samlevnad
•    Boende
•    Fritid
•    Motion och fysisk aktivitet
•    Matvanor
•    Sömnvanor
•    Stress
•    Alkohol/droger/tobak
•    Sjukdom

Social hälsa

Sociala relationer påverkar vår hälsa. För att må som bäst behöver vi:

•    Vara bekräftade
•    Känna sammanhang
•    Tillhöra en gemenskap

Nationella folkhälsokommittén i Sverige definierar hälsobefrämjande arbete som "... den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa och befrämja den. För att detta ska kunna uppfyllas måste människan ges förutsättningar att kunna påverka de faktorer som kan begränsa dessa möjligheter. Den process som hjälper människor att uppleva en känsla av sammanhang liksom ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande". Enligt Nationella Folkhälsokommittén är stress och belastning, socialt stöd och nätverk, arbetssituation, självförtroende, förmåga att ha kontroll över sin tillvaro, hopp samt framtidstro faktorer som kan påverka hälsan.

Hälsa och ohälsa i arbetslivet i Sverige

Från och med 1 juli 2003 ska alla arbetsgivare med fler än tio anställda redovisa sjukfrånvaro i årsredovisningen. Enligt arbetsmiljölagen är det arbetsgivarens ansvar att förebygga ohälsa och olycksfall och skapa en god arbetsmiljö. Detta har ytterligare förtydligats och förstärkts med den nya ”AFS-en” – Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö som gäller från och med den 31 mars 2016 och som reglerar kunskapskrav, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Att skapa en god arbetsmiljö handlar dels om att förebygga ohälsa och olycksfall i fysisk och psykisk arbetsmiljö, men också om att arbeta förebyggande genom de faktorer som kan främja hälsa, så kallade friskfaktorer. Friskfaktorer kan definieras som "företeelser som förekommer i den enskildes arbetsmiljö och/eller i den totala livsmiljö och levnadsmönster och som ger individen förutsättningar att fungera optimalt, utvecklas och må bra i arbetslivet".

Medarbetare tillbringar många timmar i veckan på arbetet och många levnadsvanor kan därigenom påverkas av arbetsgivarens inställning, hänvisningar och rekommendationer. Det kan handla om matvanor, alkoholvanor, motion och träning. Här kan företag utöver att skapa en hälsosam arbetsplats även påverka medarbetarnas levnadsvanor i positiv riktning, påverka hälsa, minska risk för sjukdomar och bidra till ett folkhälsoarbete av stora mått.

Medarbetare som mår bra, trivs, har en positiv stress som drivkraft, har bra balans i livet, en sund och tydlig ledning och organisation, presterar betydligt mer och har en låg sjukfrånvaro.

Dessutom får företag med en tydlig hälsoinriktning lojala medarbetare med bra team med arbetsglädje, lojalitet och en hög attraktionskraft vid nyrekrytering.

Hälsoekonomi: Vad innebär en hälsosam investering?

Det blir allt vanligare att företag värderar personalens hälsa ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Att göra detta brukar kallas att göra ett hälsobokslut. Det kompletterar det ekonomiska bokslutet och gör det möjligt till styrning och planering genom att göra långsiktiga investeringar i hälsa. Exempel på faktorer som redovisas i hälsobokslut är sjukfrånvarokostnader, rehabiliteringskostnader, personalomsättning, satsningar på arbetsmiljö, kompetensutveckling och friskvård.

Hälsobokslutet kan beskriva personalens hälsa i nyckeltal och ger vägledning om när det är lönsamt att satsa på rehabilitering, förebyggande eller hälsofrämjande åtgärder och andra personalinvesteringar. Hälsobokslutet kan också visa vad insatserna kostat och vilka intäkter de genererat.

Det finns en rad enkla frågor du kan börja med att ställa dig själv och din verksamhet för att få syn på er hälsoposition.

Hur ser hälsoläget ut i ert företag idag? Hur mäter ni detta? Ett lågt hälsoläge innebär sänkt produktion och effektivitet. Sjukfrånvaro är inte ett optimalt mättal för att identifiera problematikens kärna. Sjukfrånvaro är endast en faktor som påverkas av många yttre faktorer, karensdagar, sjukersättningsnivåer, privatekonomi m.m.

Vilka insatser behövs för att bibehålla och/eller förbättra hälsoläget i ert företag? Vad är kostnaderna för dessa ur kort och långt perspektiv?
Vilka är vinsterna? Hur ser dessa ut? Ökad effektivitet/produktion, lägre sjukfrånvaro, ökad arbetsglädje, lojalitet, trivsel, bättre konkurrensläge, enklare och effektivare rekryteringar, etc.

För att arbeta med hälsoekonomi behövs ett utgångsläge – en grund att utgå från. Utifrån resultatet behöver man lägga en åtgärdsplan och involvera både medarbetare och företaget.

•    Vad är kostnaden för ohälsa idag? Kortsiktigt, långsiktigt. Riskanalys behöver finnas
•    Åtgärdsprogram för att minska ohälsa och risk för ohälsa – tidsplan, kostnader på kort och lång sikt
•    Vad bli vinsten? När kommer den? Hur ser det ut långsiktigt?

Avslutande ord

Med denna inledande artikel hoppas jag att jag fått igång frågeställningar, synpunkter och förståelse för den dynamit som finns inom hälsoområdet och som tyvärr bortprioriteras alltför ofta.

Viss provokation förekommer med flit och i syfte att skapa debatt. Det kommer mer av detta i kommande artiklar.

Jag kommer att fortsätta lyfta fram specifika frågeställningar och områden gällande strategisk hälsa ur alla aspekter – således ur samhällets, företagets och individens perspektiv. Dessutom omvärldsanalys och ekonomiska aspekter.

Jag är förstås tacksam för input, debattinlägg och önskemål gällande teman och ämnen som du önskar få belysta.

Lars-Göran Kjellin

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill