Kompetensbrist ett hot mot tillväxten

24 procent av svenska arbetsgivare har svårt att rekrytera kompetent personal, enligt en undersökning från Manpower.

Utbildning | HR | ARTIKEL | JUNI 2013

Kompetensbrist är fortfarande ett stort problem i såväl Sverige som resten av världen. Det visar en ny, stor undersökning från Manpower. I Sverige har arbetsgivarna extra svårt att hitta ingenjörer, säljare och utbildade hantverkare. "Det beror främst på att för få utbildar sig och att den globala konkurrensen är hård", säger Manpowers informationschef Hans Makander.

Kompetensbrist har varit ett problem för arbetsgivare och rekryterare under flera år, både i Sverige och i resten av världen. Manpowers nya undersökning visar att problemet består.

35 procent av världens arbetsgivare uppger att de inte hittar rätt kompetens, enligt undersökningen som bygger på intervjuer med nära 40 000 arbetsgivare världen över.

I Sverige ser siffran lite bättre ut - här uppger 24 procent av företagen att de har matchningsproblem. De yrkesgrupper som är svårast att rekrytera i vårt land är ingenjörer, säljare samt utbildade hantverkare.

Vad gör en ingenjör?

Att just ingenjörsyrket ligger i topp på en sådan lista kan väcka viss förvåning - har vi inte en lång och tung ingenjörstradition i Sverige?

- Jo, det har vi - men lik förbannat råder det brist på kompetenta ingenjörer, säger Manpowers informationschef Hans Makander, och fortsätter:

- Vi har för få individer som väljer att utbilda sig till ingenjörer, även om antalet har ökat en aning de senaste åren. Men många tror nog att ingenjörsyrket är ganska associalt, att man sitter på något laboratorium hela dagarna utan att umgås särskilt mycket med kollegor. Jag tror att man måste bli bättre på att berätta vad det innebär att jobba som ingenjör och vad de sysslar med om dagarna.

Intresset för ingenjörsyrket har, som Hans Makander säger, ökat de senaste åren - men det betyder inte nödvändigtvis att rekryteringsproblemen försvinner. Kompetensbristen beror nämligen också på den internationella konkurrensen.

- Det är många som sticker till Norge och jobbar, och där har de inte lika stora problem med kompetensbrist. Men vi i Sverige är inte ute i världen och fångar upp kompetensen på samma sätt som Norge gör. Vi borde vakna upp och göra någonting åt det, säger Manpowers informationschef.

Praktik och internutbildning

Vad kan man då göra åt problemet? Både universiteten och företagen själva kan göra mycket för att öka kompetensen, menar Hans Makander.

- Det krävs allt mer specialisering, inte minst i ingenjörsyrket som vi har pratat om. Ta BMW som exempel, där finns det ingenjörer som bara jobbar med bildörrarnas ljud. Så det krävs väldigt mycket specialkompetens, och universiteten hinner inte riktigt med. Det krävs mer av praktik på utbildningarna, men även internutbildningar på företagen, säger Hans Makander.

Kompetensbristen och matchningsproblemen på arbetsmarknaden kan få allvarliga konsekvenser. 77 procent av de svenska arbetsgivarna anser att problemet påverkar deras konkurrenskraft och leveransmöjligheter negativt.

- Konsekvensen av det här blir ju i slutändan att man tappar tillväxt, framför allt om exportföretagen inte har kompetens när de behöver den. Det påverkar konkurrenskraften gentemot andra länder, säger Hans Makander.

I Sverige är det svårast att rekrytera följande yrkesgrupper (2012 års resultat i parentes):

  • Ingenjörer (5)
  • Säljare (1)
  • Utbildade hantverkare (2)
  • Högre chefer (4)
  • Kockar (6)
  • Tekniker (3)
  • Yrkeschaufförer (7)
  • vMellanchefer (ny)
  • Ekonomer (8)
  • Maskinoperatörer (ny)

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Utbildning
  • HR

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill