Hur högt värderas chefskapet?

Chefslönepremien ligger på 30 procent, visar Sacos nya rapport.

Ledarskap | HR | ARTIKEL | MARS 2013

Hur mycket tjänar man på att göra karriär som chef - och hur högt värderar svenska arbetsgivare chefskapet? Den frågan har Saco försökt besvara i en ny rapport om chefers löner. Resultaten visar att den genomsnittliga så kallade chefslönepremien ligger på omkring 30 procent.

 

Chefers löner har förvisso diskuterats flitigt i tv, radio och tidningar de senaste åren. Men då har det nästan uteslutande handlat om de allra högsta chefernas miljonbonusar och fallskärmar. Chefslönerna på låg- och mellannivå pratas det inte om lika ofta, trots att de är minst lika relevanta att diskutera även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Med anledning av detta släpper nu Saco rapporten "Chefens lön", där man beräknar chefslönepremier för akademiker som är medlemmar i något av Sacos medlemsförbund.

Chefslönepremien - ett incitament

Bakgrunden till rapporten är att Saco har velat kartlägga hur högt chefskapet värderas, berättar Sacoekonomen och rapportförfattaren Håkan Regnér.

- Med tanke på att vi står inför en stor strukturomvälvning i samhället, med stora pensionsavgångar och liknande, har vi velat titta på vilka incitament som finns genom att helt enkelt undersöka vad man i praktiken tjänar på att bli chef. Det har hittills gjorts väldigt få studier om detta, det har varit mycket fokus på bonusar och på de högsta chefernas löner, säger Håkan Regnér till Motivation.se.

Med chefslönepremien avser man den genomsnittliga löneskillnaden mellan akademiker som är chefer och akademiker som inte är chefer, efter att hänsyn har tagits till olika lönepåverkande faktorer.

Chefslönepremien kan alltså ses som arbetsgivarens ekonomiska värdering av chefskapet. Ur individens perspektiv är premien ett mått på den privatekonomiska betydelsen av att vara chef, skriver Saco i rapporten.

Resultaten av rapporten visar att chefslönepremien ligger på omkring 30 procent, vilket motsvarar 10 500 kronor beräknat på en genomsnittslön för gruppen icke chefer (denna genomsnittslön ligger på 35 500 kronor).

"Ökat de senaste åren"

Frågan är om chefslönepremien på 30 procent ska betraktas som hög eller låg?

- Det är en bra fråga. Det finns en studie som genomfördes av Stockholms universitet år 2000 och som bland annat tittade på chefslönepremien. Då låg den på 20 procent, så den har ökat lite de senaste åren. Det finns också studier som visar att premien för universitetsstudier är ungefär samma, runt 30 procent, säger Håkan Regnér, och fortsätter:

- Det är svårt att svara på om premien är tillräckligt hög i förhållande till det ansvar man tar på sig som chef. Men så här ser det ut och alla som står inför ett chefsval får överväga om de tycker att det är värt det. Vissa värderar lönen mer än andra, men i och med det här finns det i alla fall något att förhålla sig till.

Hur mycket lönen påverkar folks beslut att satsa på en chefskarriär är också svårt att svara på, säger han.

- Jag är ekonom, och jag anser att lön påverkar människor - punkt slut. Vi har olika lönenivåer i samhället just för att det påverkar vårt beteende. Men frågan är förstås hur mycket det påverkar, där finns det nog en stor individuell variation, säger Håkan Regnér.

Skillnader mellan sektorer - och kön

Det finns vissa mindre skillnader mellan de olika sektorerna, visar Sacos rapport. Chefslönepremien är 30 procent i kommunal sektor, 32 procent i statlig och 28 procent i privat sektor. Analysen visar också att premien i privat och kommunal sektor är större ju högre upp i lönefördelningen man kommer, medan premien i statlig sektor är lika stor för dem med låga och dem med höga löner.

Det finns också en liten skillnad mellan könen när det gäller chefslönepremiens storlek. Kvinnors chefslönepremie är i genomsnitt 28 procent, medan männens premie ligger på 31 procent. Samtidigt har kvinnorna en något högre premie i statlig sektor.

Håkan Regnér tonar dock ned skillnaden mellan könen.

- Det är inte så stor skillnad, kvinnor får ungefär samma lönelyft som män. I statlig sektor är kvinnornas lönelyft till och med lite högre, men skillnaden är inte särskilt stor där heller, så det är ganska jämnt, säger Håkan Regnér.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill