Från problemorientering till lösningsfokus

"I sökandet efter orsaken till problemet faller skulden ofta på någon. Detta väcker försvar – för vi vill göra gott och vi vill inte bära skulden."

Kommunicera | Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2012

Låt oss fortsätta reflektera lite kring det här med problem- respektive lösningsorientering. Vi lever i mångt och mycket i en kultur där de flesta av oss har många års träning i att identifiera problem. Det börjar redan när vi är små… vi får som barn höra vad vi inte får göra genom många NEJ och INTE. I skolan fortsätter det med träning i problemlösning utifrån ett rationellt och logiskt resonemang och jag tänker då inte minst på matematiken.

I vuxenlivet och i organisationen är det lätt hänt att vi fortsätter på denna inslagna bana. Vi noterar det vi inte vill ha, det som inte fungerar och det vi inte är nöjda över. Det vi observerar blir än mer förstärkt i samma andetag som vi börjar prata om det. Genom pratet om problemen befäster vi också att de representerar och är verkligheten – en sann, objektiv verklighet som finns där ute och som vi uppmärksammar.

Å ena sidan är vår förmåga till problemidentifiering något positivt. Det är en grund för förändring, dvs vi noterar därmed vår egen, andras och verksamhetens utvecklingspotential. Att blunda för problem eller förneka deras existens leder sällan framåt. Å andra sidan, när vi fastnar i problemfokuseringen kan vi dra in oss själva och verksamheten i en negativ spiral varigenom vi inte bara bekräftar, utan också förstärker och förstorar det initialt upplevda problemet.

Med en problemfokusering identifierar vi problemet och går sedan över i en grundlig analys. Vi ska hitta roten till det onda. Vi vill komma till rätta med den fundamentala orsaken och inte bara städa undan symptomen för då finns risken att orsaken fortfarande är kvar och ställer till det.

I sökandet efter orsaken till problemet faller skulden ofta på någon. Detta väcker försvar – för vi vill göra gott och vi vill inte bära skulden. Vi vill helt enkelt inte ses eller känna oss som syndabockar och i det få känslan av att inte vara ”good enough”.

Försvaret i sin tur bådar inte gott för samarbete, utveckling och kreativitet. Snarare det motsatta – vi skapar en bristande kommunikation, ineffektivt samarbete och idétorka. Som en konsekvens får vi bekräftelse på att det dåliga vi registrerat faktiskt finns. Vi ser nya och fler problem och därigenom skapar vi en självuppfyllande profetia där vi återigen går in i problemanalysen, syndabockstänkandet, försvar, etc.  Mänskligt, men föga utvecklande. Väl identifierat det första problemet så kommer ofta fler… som ett brev på posten.

Men, kanske du tänker, vi måste ju analysera och komma underfund med den egentliga orsaken för att kunna lösa problemet. Ja, du har rätt. Det behöver vi om det gäller tekniska och mekaniska system. Om IT-systemet eller kaffeapparaten på jobbet går sönder – då är den traditionella problemlösningsmodellen definitivt på sin plats. Dilemmat är när vi även använder problemlösningsmodellen på sociala system, dvs system där människor, individer ingår. Då är det sällan lika framgångsrikt.

Om vi, när vi identifierat ett problem, sätter fokus på vad vi önskar, istället för att gå in i problemanalyserande, då kan vi skapa en annan process med ett helt annat förhållningssätt och resultat. Som Peter Lang, en av förebilderna i den erkännande och uppskattande traditionen, uttrycker så klokt: Behind every problem lies a frustrated dream.

Bakom varje problemupplevelse eller konflikt finns det en dröm om att saker och ting kan vara på ett annat sätt. Det finns en önskan om att ha något annat. I drömmen och önskningen finns en stark energi om att skapa något mer än det vi har. Att skapa något bättre. När vi går in i problemanalyserandet så släcks den energi.

Genom att ställa frågor kring vad det är vi vill ha istället för problemen, tar vi de första stegen mot vår målbild. Med andra ord, det vi pratar om sätter vi i fokus för våra tankar och handlingar. Vi pratar om vad vi vill uppnå, utforskar vad som är annorlunda när vi nått målbilden och vem som kommer märka skillnaden. I detta utforskar vi också vad vi alla redan har åstadkommit, dvs framgångar vi redan nått och framsteg vi redan gjort. När vi hittar dessa ”bevis” kommer vi med fler uppskattande förklaringar till redan gjorda framgångar och då skapas stolthet av att vara en del av framgången. Detta skapar i sin tur en fruktbar kommunikation, goda samarbeten, kreativitet och utveckling. Detta blir grunden för att hitta fler framgångsfaktorer och vips så har vi skapat en helt annan självuppfyllande profetia.

När du studerar problem blir du klok på det som inte fungerar.
När du studerar framgångar blir du bra på att skapa dem.

Vad vill du? Bli klok på problem eller bra på att skapa framgång?

Unknown photo imported from Drupal

 

Ewa Braf

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Kommunicera
  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill