Mia Winqvist hade många samtal med Tor Niklasson om hans sjukdom och om livsfrågor. Han berättade att läkarna ville sätta in behandlingen inom tre månader efter det att han fick sin diagnos.

Men det kom ingen kallelse till behandlingen. Mia blev upprörd för att läkarna inte tog in honom. Hon lugnade ned sig lite efter ett informationsmöte, dit Mia hade bjudit in en sjuksköterska, som var cancerexpert på Radiumhemmet. På mötet berättade sjuksköterskan vilken smärtsam behandling som väntade Tor. Det var dessutom osäkert om han hade överlevt behandlingen.

Siv Skoglund och Lennart Söderberg var Tor Niklassons närmaste kollegor. De är imponerade av Mia Winqvists initiativ, när Tor blev sjuk och senare dog. Mia, som var Tors chef, hade dialog med Tor och med hans mamma. Hon tog kontakt med sjukhuset och fick information om sjukdomen. Hon kallade till informationsmöten på arbetsplatsen. Hon bjöd in en sjuksköterska för att informera.

Viktigt att minnas

När Tor Niklasson hade dött upprättade hon – bland annat - en minneshörna med tänt ljus och ett porträtt på Tor (som satt kvar tills nyligen, då arbetsgruppen bytte lokal). Hon gick också ut med ett kort meddelande på intranätet, när Tor hade dött. Som en information till kollegor på andra enheter inom Skatteverket.

- Vi är tacksamma för att Mia tog alla initiativ, säger Siv och Lennart. Det var enklare att någon som inte hade känt Tor så länge, gjorde det. Annars hade det nog lagts på oss, eftersom det var vi som kände Tor bäst. Hela förloppet gick väldigt fort. Ändå höll hon oss informerad om läget med Tor, hela tiden.

- Det som var jobbigt för oss var först att dela på Tors arbetsuppgifter och sen att städa upp efter Tor. Det tog sin tid. Dels var det känslosamt, dels hade Tor sparat många papper. Samtidigt var det bra att göra något konkret och vi fick energi av den uppgiften. Det kändes som att vi tog ansvar. Det kändes bra.

- Jag försökte föreslå att vi skulle besöka Tor på sjukhuset, säger Lennart. Jag hade gärna velat vara med och stötta honom där. Men Mia, som visste hur dålig Tor var, avrådde.

- Varje gång som jag i dag ser någon paddla i Hammarby Sjöstad, där jag bor, tänker jag på Tor, säger Siv. Paddling var Tors stora hobby.

Det här är Mia Winqvists tips till andra ledare, när en medarbetare avlider:

• Var närvarande och tillgänglig. Informera hellre för mycket än för lite. Tala om vad du förväntar dig av gruppen (till exempel att vara försiktig med spekulationer). Informera hela tiden om vad du gör. Ha inga prestationskrav på den sjuke.
   
• Uppmärksamma medarbetare som verkar särskilt berörda. Poängtera att vi sörjer på olika sätt. Var ”lagom” inkännande. Det är bra att prata om ett sorgligt besked, men det är också bra att vara sysselsatt. Var framför allt närvarande måndag och fredag (och fråga hur helgen har varit).
   
• Det är viktigt att man känner medarbetarna och till exempel har haft utvecklingssamtal tillsammans. Samspel med gruppen är ”a och o” (lyssna in vad de behöver).
   

Här kan du få mer information om vad man bör tänka på om en kollega dör. Och tips och råd kring sorgbearbetning:

Cancerfonden.
Radiumhemmets Forskningsfonder.
Svenska Institutet för Sorgbearbetning.
Röda Korset.
Rädda Barnen.
Svenska Kyrkan. Lokala präster och diakoner.
S:t Lukas.

Första delen av artikelserien hittar du här.