Respektlöshet ger sämre prestation
Anneli Godman: "Nu är många förhoppningsvis utvilade efter semestern och känner lust inför höstens insatser. Ett utmärkt tillfälle att smörja upp den kognitiva känslobromsen som vi alla är utrustade med. ".
Hälsa | Ledarskap | ARTIKEL | AUG 2013
Jag brukar ta del av en del undersökningar och annat intressant i Personal & Ledarskap, facktidningen för personalansvariga (som jag tror allt för få chefer läser, rätta mig om jag har fel!). I ett av de senare numren läser jag om respektlöshet, otryggt arbetsliv, prestationsförmåga och ohälsa. Det är lätt att se tydliga kopplingar till ASSAR – de sociala livshoten jag skrivit om tidigare.
”Att tillåta respektlöst beteende kan stå arbetsgivaren dyrt. Arbetslust, kreativitet och lojalitet dör – och kunderna försvinner” läser jag. Allt enligt en rapport från Harvard Business Review. Det gäller respektlöst beteende både i det stora och i det lilla, det tydliga och det subtila. Enligt rapporten får det i stort sett alltid negativa följder för den enskilde medarbetaren som drabbas, för verksamheten och för arbetsgivaren i stort.
Efterverkningarna av en enda incident kan ta veckor i anspråk att reda ut. I en omfattande intervju med medarbetare och chefer, som upplevt sig vara måltavlor för respektlöshet och ohövlighet i ord eller handling, säger 80 % att de förlorat arbetstid då de istället oroat sig över incidenten.
Det är ASSAR som tar över! Hjärnan tolkar ett livshot (hjärnan är social och kan reagera oerhört starkt på respektlöshet som hotar anknytning, status och rättvisa, 3 av områdena i ASSAR). Det är ett faktum att när hjärnan detekterar ett hot ägnar den tid åt hotet istället för att vara produktiv. Inte konstigt alltså att 80 % säger att de ägnar sin tid åt incidenten. Vi är konstruerade så!
77 % säger att deras lojalitet till arbetsgivaren minskat och 66 % anger att deras prestation försämrats. Det mest intressanta här är att den senare siffran inte också är 80 %. Den tyder på att det ändå går att prestera trots en incident. Här kommer en tuff balansgång in. Å ena sidan har vi allt att vinna på att minska respektlösheten människor emellan oavsett på vilka nivåer det sker. Å andra sidan har vi själva ett ansvar för hur vi ska agera. Vi kommer troligtvis aldrig att kunna skapa ett helt rättvist och respektfullt agerande i alla lägen. Det är en utopi.
Den som har ett stort uppmärksamhetskapital kommer att kunna notera vad som händer i det egna inre när hjärnan detekterar ett hot. Det är inte alltid relevant att gå igång på hotet. Hjärnan har ännu inte förstått att de reaktioner som utlöses inte alltid är ändamålsenliga och att det oftast inte handlar om verkliga livshot i vår värld idag.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Att använda den kognitiva känslobromsen kan vara oerhört lönsamt både för individen och för omgivningen. Den som bromsar får positiva effekter själv och sprider inte heller hotet vidare.
Det handlar inte om att lägga locket på. Det handlar om att uppmärksamma sin känslomässiga reaktion, stanna upp i känslan och sätta ord på den. Då avtar den kemiska process som satts igång i hjärnan av hotet. Man kan säga att hjärnan får lugna ner sig (noradrenalin- och kortisolutsöndringen minskar i synapsklyftan).
När hjärnan är i bättre balans är det dags att fatta beslut. Ställa sig frågan: ”Är detta något jag ska agera på eller låta passera?”. Finns det anledning att agera sker det bäst utifrån en någorlunda lugn hjärna och i direkt anslutning till incidenten? Då går det att agera klokt istället för att agera under hot och försvar som underhåller eller skapar nya konflikter.
Det agerande jag beskriver klarar vi naturligt när hjärnan inte är överbelastad. I dagens arbetsliv, där hjärnorna ofta är överstimulerade och trötta, är det hart när omöjligt. Detta tar mycket tid, kraft och pengar i anspråk. Det visar sig också på sista raden - Harvard-undersökningen visar att kunder är mindre benägna att handla av ett företag där en anställd uppfattas som ohövlig oavsett om beteendet riktar sig mot kunden eller mot andra anställda.
Slutsatsen är att det är oerhört lönande att jobba för en arbetsmiljö med trygghet och tillit som bas, där det satsas på respekt och hövlighet (vilket underbart ord!) människor emellan, där ett pågående möte i verkliga livet inte avbryts av ett mobilt, där vi ser, bekräftar och ler vänligt mot varandra, där vi är medvetna och kan använda vår känslobroms och där vi är tydliga med vad som är okej och inte. Omedelbar återkoppling, utifrån en lugn hjärna, ger ovärderliga vinster. Både i pengar och i stärkt psykisk hälsa.
Nu är många förhoppningsvis utvilade efter semestern och känner lust inför höstens insatser. Ett utmärkt tillfälle att smörja upp den kognitiva känslobromsen som vi alla är utrustade med. Beteendeförändringar går inte på en dag det tar lite tid att bygga om i hjärnan, precis som det tar tid att bygga om i sommarstugan.
Öva dig att uppmärksamma dina känslor, stanna upp i dem, sätt ord på dem. Se vad som händer. Utforska med nyfikenhet. Går det för fort? (Hjärnan agerar på mindre än en halv sekund). Ta hjälp av mindfulness och uppmärksamhetsträning så får du en längre bromsstäcka i takt med att impulskontrollen ökar.
Det finns vetenskapliga bevis för detta. Men hitta hellre bevisen inom dig själv än att luta dig mot vetenskapen. Mindfulness är inte flummigt – det är flummigare att inte veta vad vi gör och vad som styr oss.
Ge dig en medveten höst!
Anneli Godman utbildar i och skriver om Mental Ergonomi i onlinekurser, artiklar och böcker.
Mental Ergonomi går ut på att skapa en hållbar vardag där vi samverka respektfullt och skapar förutsättningar för att prestera på en nivå vi mår bra av. I Annelis onlinekurser ges tillfälle att, i små steg, öva på att skapa en mer mentalt hållbar vardag. Kurserna bygger på kunskap grundad i erfarenhet och vetenskap.
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Hälsa
- Ledarskap